På Förtvivlans Krön

Om jag kunde, skulle jag leda hela världen mot dödsångest för att rena livet från grunden. Jag skulle placera brännheta och envisa lågor där, för att utplåna världen, utan för att ta den över till en annorlunda, savrik värme. Den eld jag gav världen skulle inte bli dess undergång, utan i stället en stor kosmisk förvandling. Även livet skulle vänja sig vid en högre temperatur och skulle sluta med att vara ett tillhåll för det medelmåttiga. Vem vet om inte till och med döden, mitt i denna dröm, skulle upphöra att vara immanent hela livet. Skrivet den 8 april 1933, min tjugotvåårsdag. Jag erfar en sällsam känsla vid tanken på att jag vid min ålder är specialist på dödens problem. - E.M. Cioran