"Fallet G lägger den sista stenen till ett storartat monument." Göteborgs-Posten
Fallet G är det enda ouppklarade fallet i kommissarie Van Veeterens långa karriär. En död kvinna på bottnen av en torrlagd simbassäng och en mördare med ett alibi som tycks omöjligt att spräcka.Vem dödade Barbara Clarissa Hennan? Eller snarare: hur hade Jaan G. Hennan burit sig åt för att döda henne? Det är en fråga som jagat Van Veeteren i över femton år. Först nu närmar sig gåtan sin lösning. Kanske hade det varit bättre om frågorna fått förbli obesvarade... Fallet G är den tionde och sista delen i Håkan Nessers kriminalsvit om Van Veeteren.
"Man har lärt känna Van Veeteren som man gör med någon som ska bli en god vän... Nu är det alltså adjö, och jag kommer att sakna honom." Expressen
"Fallet avslutat. Sedan är det en annan sak att jag - och många, många med mig - gärna hade väntat tio romaner till ..." Aftonbladet
Nu har jag slagit ihop pärmarna till den allra sista boken jag fick av en vän efter hennes mamma. Lustigt nog skulle Håkan Nessers bok Fallet G vara den sista boken i serien om kommissarie van Veeteren, men vad jag förstår handlar den om det enda fall som blev olöst innan van Veeteren lämnade poliskåren.
Som så ofta hos författaren utspelar sig boken i två olika tider, dels 1987, dels 2002. I den första delen får läsaren följa en privatdetektiv som anlitas för att bevaka en äkta man, G. När hustrun plötsligt dör på ett ganska obegripligt sätt kopplas van Veeteren och hans medarbetare in på fallet. Såväl detektiven som van Veeteren är övertygande om att maken G., som de båda är bekant med sen tidigare, har mördat sin fru. Fallet går till domstol, men dessvärre finns ingen som helst bevisning och G. frias. I den andra delen kontaktar dottern till detektiven polisen sen hennes pappa har varit försvunnen en längre tid. Även van Veeteren kontaktas, trots att han inte längre är polis utan har sitt eget bokantikvariat. Men givetvis vill han vara med och försöka lösa fallet, för den försvunne detektiven har påstått att han har hittat nåt som bevisar G:s skuld.
Jag börjar finna mig tillrätta med Håkan Nessers tegelstenar och tycker inte längre att de är så dumma. Det gäller emellertid endast när det inte är alltför många infallsvinklar eller hopp i tiden. I den här boken är det två och det mäktar jag med. Boken är riktigt spännande och jag läser den snabbt. Slutet är överraskande och sånt ger pluspoäng hos mig.
Mitt omdöme blir högt.
Som så ofta hos författaren utspelar sig boken i två olika tider, dels 1987, dels 2002. I den första delen får läsaren följa en privatdetektiv som anlitas för att bevaka en äkta man, G. När hustrun plötsligt dör på ett ganska obegripligt sätt kopplas van Veeteren och hans medarbetare in på fallet. Såväl detektiven som van Veeteren är övertygande om att maken G., som de båda är bekant med sen tidigare, har mördat sin fru. Fallet går till domstol, men dessvärre finns ingen som helst bevisning och G. frias. I den andra delen kontaktar dottern till detektiven polisen sen hennes pappa har varit försvunnen en längre tid. Även van Veeteren kontaktas, trots att han inte längre är polis utan har sitt eget bokantikvariat. Men givetvis vill han vara med och försöka lösa fallet, för den försvunne detektiven har påstått att han har hittat nåt som bevisar G:s skuld.
Jag börjar finna mig tillrätta med Håkan Nessers tegelstenar och tycker inte längre att de är så dumma. Det gäller emellertid endast när det inte är alltför många infallsvinklar eller hopp i tiden. I den här boken är det två och det mäktar jag med. Boken är riktigt spännande och jag läser den snabbt. Slutet är överraskande och sånt ger pluspoäng hos mig.
Mitt omdöme blir högt.