One of Entertainment Weeklys 10 Great Fall ThrillersClever, immensely likeable...Captivating. The Wall Street Journal In the first installment of a compelling new series by Elly Griffiths featuring Detective Inspector Edgar Stephens and the magnificent Max Mephisto, a band of magicians who served together in World War II track a killer who's performing their deadly tricks. Brighton, 1950. The body of a girl is found cut into three pieces. Detective Inspector Edgar Stephens is convinced the killer is mimicking a famous magic trickthe Zig Zag Girl. The inventor of the trick, Max Mephisto, is an old war friend of Edgar's. They served together in a shadowy unit called the Magic Men, a special ops troop that used stage tricks to confound the enemy.Max is on the traveling show circuit, touring seaside towns with ventriloquists, sword-swallowers and dancing girls. He's reluctant to leave this world to help Edgar investigate, but advises him to identify the victim quickly it takes a special sidekickto do the Zig Zag Girl. Those words come back to hauntMax when the dead girl turns out to be Ethel, one of his best assistants to date. He's soon at Edgar's side, hunting for Ethel's killer.Another death, another magic trick: Edgar and Max are sure the answer to the murders lies in their army days. And when Edgar receives a letter warning of another ';trick' on the way the Wolf Trap he knows they're all in the killer's sights.
På min inköpslista står ofta nån bok av Elly Griffiths. Jag älskar hennes Ruth Galloway-serie, till exempel. Men sen upptäckte jag en serie som inte har översatts till svenska, The Brighton mystery series, även kallad The Stephens and Mephisto series. Som läskunniga kan förstå utspelar sig händelserna i böckerna i Brighton, med start 1950 och framåt. Jag blev sååå glad när jag fick de fem första böckerna i serien i julklapp. Jag har just slagit ihop pärmarna till del ett, The Zig Zag girl.
Brighton 1950 och efterkrigstid. Polisen Edgar Stephens får ett fall med en itusågad kvinna på sitt bord (rent fysiskt, nästan). I utredningen tar han hjälp av sin gamla krigarkompis Max Mephisto som var den som uppfann Zig Zag-lådan. Det är alltså en låda som trollkarlar använder för att såga itu damer – fejk, förstås. Max är inte så jättesugen på att ”hjälpa till”, men när han inser att offret är en tidigare assistent ändrar han sig. Sen inträffar ytterligare ett mord. Den här gången känner både Edgar och Max offret. Plötsligt inser de att de kan vara nästa offer – eller att en av dem är mördaren. Den specialgrupp de tillhörde under kriget börjar nämligen minimeras.
Det här är både läskigt och lättläst. Redan från start får jag bra flyt i läsningen. Karaktärerna är nästan lika speciella som Ruth Galloway, vilket jag gillar. Författaren ger dem via sitt sätt att skriva en humor som jag uppskattar mycket. Jag gillar också att hon släpper information lite pö om pö om personerna och deras bakgrund. Jag börjar förstås gissa vem som är mördaren. Delvis gissar jag rätt, men inte helt. Och det ger pluspoäng till författaren!
Ett annat plus i boken är att jag får följa med till Great Yarmouth där min pappas farmor Mabel föddes. Men jag hade förstås gärna sett mer av Brighton i boken. Miljöskildringarna är ganska knapphändiga i mitt tycke. Även om jag gjorde mitt första besök där 1976 såg det förstås annorlunda ut 1950, men ändå. Jag vill ju veta! Men jag är lugn. Jag har ytterligare fyra delar att gräva ner mig i. Härligt.
Mitt omdöme blir det högsta.
Brighton 1950 och efterkrigstid. Polisen Edgar Stephens får ett fall med en itusågad kvinna på sitt bord (rent fysiskt, nästan). I utredningen tar han hjälp av sin gamla krigarkompis Max Mephisto som var den som uppfann Zig Zag-lådan. Det är alltså en låda som trollkarlar använder för att såga itu damer – fejk, förstås. Max är inte så jättesugen på att ”hjälpa till”, men när han inser att offret är en tidigare assistent ändrar han sig. Sen inträffar ytterligare ett mord. Den här gången känner både Edgar och Max offret. Plötsligt inser de att de kan vara nästa offer – eller att en av dem är mördaren. Den specialgrupp de tillhörde under kriget börjar nämligen minimeras.
Det här är både läskigt och lättläst. Redan från start får jag bra flyt i läsningen. Karaktärerna är nästan lika speciella som Ruth Galloway, vilket jag gillar. Författaren ger dem via sitt sätt att skriva en humor som jag uppskattar mycket. Jag gillar också att hon släpper information lite pö om pö om personerna och deras bakgrund. Jag börjar förstås gissa vem som är mördaren. Delvis gissar jag rätt, men inte helt. Och det ger pluspoäng till författaren!
Ett annat plus i boken är att jag får följa med till Great Yarmouth där min pappas farmor Mabel föddes. Men jag hade förstås gärna sett mer av Brighton i boken. Miljöskildringarna är ganska knapphändiga i mitt tycke. Även om jag gjorde mitt första besök där 1976 såg det förstås annorlunda ut 1950, men ändå. Jag vill ju veta! Men jag är lugn. Jag har ytterligare fyra delar att gräva ner mig i. Härligt.
Mitt omdöme blir det högsta.