Min syster, seriemördaren

Koredes syster Ayoola har gjort det igen. Men Femi blir det tre män hon har dödat. Tredje gången räknas man som seriemördare. Och för tredje gången måste Korede städa upp röran efter sin mördande lillasyster, som ännu en gång hävdar självförsvar. Korede vet att hon borde gå till polisen, men hon älskar sin lillasyster och blod är tjockare än vatten. Åtminstone fram till den dag då Ayoola börjar dejta en läkare på sjukhuset som Korede arbetar på. En läkare som Korede har varit kär i ända sedan första stund de träffades. Hon är inte villig att låta honom hamna på samma ställe som hon och Ayoola har begravt de andra männen. Men att rädda honom skulle innebära att hon måste offra sin syster.

Min syster, seriemördaren liknar inget jag läst förut. Det är en historia om mord, men det är ändå inte riktigt en deckare/thriller. Kanske mer en spänningsroman om systerskap, lojalitet, våld i familjen, olycklig kärlek och psykopati. Samtidigt som det är en väldigt vardaglig historia om familjerelationer, men med en mörk twist och en stor portion svart humor. Det är en välskriven bok som går rakt på sak. Bara de första meningarna i boken lyder så här: 

“Ayoola kallar på mig med dessa ord: Korede, jag dödade honom. Jag hade hoppats att jag aldrig skulle behöva höra de orden igen.”

Den drar in en direkt och jag tyckte att det var svårt att lägga ifrån mig boken. 

Det var även intressant att läsa en berättelse som utspelar sig i Nigeria. Hur samhället ser ut och inte minst hur relationerna mellan män och kvinnor skildras. 

Det ska bli spännande att se vad Braithwaite kommer att skriva i framtiden.

En rakt upp och ner bra bok, varken mer eller mindre. Den är snabbläst, spännande och har en intressant handling. Tror det hade varit en rolig bok att diskutera med en bokklubb, hur hade man själv hanterat situationen om man var Korede. Jag kan däremot inte sätta fingret på vad som gör att boken inte får ett högre betyg, men den är helt klart läsvärd!

En stundvis smart och rolig bok, men inget som imponerar eller stannar kvar i minnet hos mig. Karaktärerna var enormt "unlikeable" och stora delar av boken irriterade mig djupt. Hade framförallt velat ha en mer genomtänkt backstory om systrarna, det kändes lite tomt och oklart varför vissa saker hände.

En kväll då Korede hade dukat upp en god middag framför tvn, vikt en servett och gjort sig redo för en lugn och skön kväll hemma ringde hennes syster, Ayoola och berättade att hennes pojkvän Femi blivit knivhuggen till döds. Av henne. För tredje gången måste Korede hjälpa Ayoola att få en mördad pojkvän att försvinna. Om någon mördat tre gånger, då är hen seriemördare, det har Korede googlat fram. Nu måste hon hjälpa Ayoola att spela den oroliga flickvännen samtidigt som hon börjar undra, ÄR verkligen alla män som Ayoola date:ar våldsamma, explosiva och arga? När så föremålet för Koredes hemliga kärlek upp ögonen för Ayoola. Hur ska Korede kunna skydda honom från systern utan att outa deras hemlighet?

Jag gillade boken mycket, den var annorlunda och välskriven.

Korede har en syster, Ayoola, som börjar få en dålig vana. När hon tröttnar på sina pojkvänner, gör hon sig av med dem...och ringer Korede som får städa upp och ta hand om liket.
I början av boken blir det lik nu mer tre och Korede vet att man då räknas som en seriemördare. Ayoola menar att det sker i självförsvar men Korede vet bättre. Hon slits mellan att rädda resterande män i närheten genom att ringa polisen eller fortsätta skydda sin syster.
Svart humor och spänning i en skön blandning.

Hur ska man bete sig som storasyster och fått lära sig att passa upp på sin bortskämda gullegris till lillasyster? Och när hon dessutom börjar att dumpa sina pojkvänner, bokstavligt talat? Självklart ställer man upp, när hon frågar. Genom sitt yrke har hon kunskapen och har även förälskat sig i en av läkarna på sjukhuset. När lillasyster anar det, börjar hon slå sina lovar kring doktorn.
En stark trea i betyg!