Det här är en deckare av det mer obehagliga slaget. Den är nummer sju i serien om polisen Harry Hole och nu är det en seriemördare som går lös. Det som gör det hela lite värre är att snögubbar kopplas samman med varje mord och därför får mördaren smeknamnet Snömannen.
Det här är kanske en av de mest otäcka böcker jag läst. Att författaren lyckas med att göra en så fredlig sak som snögubbar till något som ger kalla kårar är lite skrämmande.
Boken handlar till en början om elva fall av försvunna kvinnor i Norge, och det verkar finnas ett samband mellan alla försvinnanden. De har nämligen skett i samband med snöfall. Dessutom har det i alla fall förekommit snögubbar i offrens trädgårdar, ska det visa sig. Morden är vidriga och så även detaljerna som beskrivs om dem. Dessutom är en del passager otäcka att läsa och det skadar inte att ha lampan tänd under läsningen. Det är dock en bok man inte vill lägga ifrån sig i första taget, trots alla otäckheter.
I den här boken finns inga detaljer med som inte behövs. Bara en sådan sak som att Harry Hole övar på speedcuffing ibland, det är också en sak som kommer till faktisk nytta i boken.
Snömannen, det är honom Harry Hole jagar och det ska visa sig att sanningen inte är så enkel att förstå som man från början kanske tänker sig. Till sin hjälp har Hole den nyanställde Katrine Bratt, men är hon verkligen den hon utger sig för att vara?
Boken handlar till en början om elva fall av försvunna kvinnor i Norge, och det verkar finnas ett samband mellan alla försvinnanden. De har nämligen skett i samband med snöfall. Dessutom har det i alla fall förekommit snögubbar i offrens trädgårdar, ska det visa sig. Morden är vidriga och så även detaljerna som beskrivs om dem. Dessutom är en del passager otäcka att läsa och det skadar inte att ha lampan tänd under läsningen. Det är dock en bok man inte vill lägga ifrån sig i första taget, trots alla otäckheter.
I den här boken finns inga detaljer med som inte behövs. Bara en sådan sak som att Harry Hole övar på speedcuffing ibland, det är också en sak som kommer till faktisk nytta i boken.
Snömannen, det är honom Harry Hole jagar och det ska visa sig att sanningen inte är så enkel att förstå som man från början kanske tänker sig. Till sin hjälp har Hole den nyanställde Katrine Bratt, men är hon verkligen den hon utger sig för att vara?
Jo Nesbø är deckarkungen från Norge som aldrig gör en besviken när det kommer till att skriva spännande kriminaldraman. Snömannen är verkligen inget undantag. Oslopolisen Harry Hole får ännu ett spännande fall på sitt bord och man sitter som på nålar under hela boken. Det avslöjas hela tiden tillräckligt för att man ska fortsätta vända blad men inte förstöra spänningen.
Det som får Jo Nesbø att sticka ut från andra deckarförfattare är det målande språket som får det att kännas som att man befinner sig i miljön hela tiden. Fallet är både annorlunda och spännande och fullt av vändningar som man inte kunnat förutse. Jag har läst flera kriminalare av just Jo Nesbø men måste säga att Snömannen är en av de absolut bästa. Den är helt enkelt helt omöjlig att lägga ifrån sig när man väl har börjat.
Det som får Jo Nesbø att sticka ut från andra deckarförfattare är det målande språket som får det att kännas som att man befinner sig i miljön hela tiden. Fallet är både annorlunda och spännande och fullt av vändningar som man inte kunnat förutse. Jag har läst flera kriminalare av just Jo Nesbø men måste säga att Snömannen är en av de absolut bästa. Den är helt enkelt helt omöjlig att lägga ifrån sig när man väl har börjat.