Pappas pojke

Fjärde kriminalromanen i serien om Jana Berzelius. Storyn är ganska basic den allra största delen av boken, men det ger också utrymme för en galen twist i slutet som livar upp allt. En sak som drar ned betyget för mig är dock att jag snabbt tröttnade på några av de stereotypa karaktärerna; den bortskämda tonårsdottern och den korkade, förälskade fängelsevakten. Men aja, den är bra! Ser fram emot nästa bok i serien och då hoppas jag det äntligen ska lösa sig för Jana & Per.

Ännu en spännande bok om åklagaren Jana Berzelius. Gillar att boken utspelar sig Norrköping. På ett spännande och ibland läskigt sätt knyts Janas uppväxt ihop med nutid. Hennes adoptivpappa som aldrig ville adoptera henne utan var tvungen att ta sig an henne håller henne fortfarande i ett järngrep. En serie av böcker som man inte kan sluta läsa.

Pappas pojke är den fjärde delen i Emelie Schepps serie om Jana Berzelius. Jätte spännande och man fastnar väldigt fort i boken🤩

Jag hade suktat efter den ett bra tag. Men ibland vill jag hålla på nåt lite längre, så att jag har nåt att se fram emot. Det är Emelie Schepps fjärde bok om åklagaren Jana Berzelius, Pappas pojke, jag skriver om. Det var nämligen den jag hade suktat efter. Jag läste och läste och läste en kväll, men ögonlocken blev för tunga. Morgonen därpå återstod cirka 50 sidor av boken – och det går ju snabbt att läsa när boken är bra.

Boken handlar om en förälders mardröm, gissar jag: ett barn blir taget. Medan pappa Sam är och handlar ringer sexårige Jonathan till honom och säger att nån har tagit sig in i huset i Norrköping. Jonathan är rädd och Sam säger åt honom att gömma sig. Men inkräktaren slår ihjäl mamman med det i sammanhangen ironiska namnet Felicia (= den lyckliga) som också är hemma och tar med sig pojken. Poliserna Henrik Levin och Mia Bolander griper sig an fallet och åklagaren Jana Berzelius leder förundersökningen. Samtidigt spökar det förflutna för Jana så mycket att hon tvingas till ett val som gör att hon, oavsett hur hon väljer, kan förlora nån som tycker väldigt mycket om henne.

Ja, inte heller den här gången tar författaren livet av nån i Motala, men okejrå, Norrköping får duga. Mordet är emellertid inte det centrala i boken utan hemligheter, skulle jag vilja säga. Emelie Schepp skriver böcker som påminner om skräckfilmer: vid upplösningen pustar läsaren/tittaren ut aningen för tidigt. För det kommer mera. Att göra det på film är ett vanligt grepp, att göra det litterärt är inte helt ovanligt heller. Det som är ovanligt är att göra det bra. Och det gör Emelie Schepp. Generellt är hennes bok en bladvändare. Den går snabbt att läsa för att den är bra, men också för att en bara måste få veta fortsättningen. Snabbt…

Det finns nästan inte nåt att klaga på när det gäller Pappas pojke. Jo en sak: omslaget. Det är i tristaste laget. Men det är insidan som mest räknas när det gäller böcker, eller hur?

Mitt omdöme blir det högsta.

Om du inte har läst Emelie Schepps böcker om åklagare Jana Berzelius rekommenderar jag dig starkt att göra det.
Pappas pojke är den fjärde boken och den handlar om en sexårig pojke som försvinner från sitt hem efter att en inkräktare har tagit sig in i huset. Pojken ringer sin pappa under tiden inkräktaren befinner sig i huset men han är som sagt spårlöst borta när pappan har hunnit hem. Pojkens pappa är naturligtvis förtvivlad men av någon anledning vill han inte hjälpa poliserna genom att svara på alla deras frågor och det gör såklart poliserna misstänksamma. Är pappan inblandad i försvinnandet och hur var egentligen hans förhållande till sin fru?
Förutom huvudstoryn med den försvunne pojken fortsätter historien kring Jana och Danilo Peña, den våldsamme mannen från sitt förflutna som hon aldrig verkar bli av med. Spännande läsning och när jag hade läst ut den här boken ville jag genast påbörja nästa bok i serien för att veta vad som händer med Jana.

Pappas pojke är den fjärde boken i serien om åklagaren Jana Berzelius av författaren Emelie Schepp. Jag har läst alla dom tre tidigare, och tyckt om dom alla tre. Nu har jag alltså läst den fjärde boken i serien, och den följde trenden från dom föregående böckerna. För jag tyckte att Pappas pojke var ännu lite bättre än dom tidigare.

Mycket välskriven, väldigt spännande, trovärdiga karaktärer, och en mycket spännande historia med ett försvunnet barn.

Jag rekommenderar verkligen boken, och läs helst serien från början. Och jag ser verkligen fram emot att läsa nästa bok i serien om åklagaren Jana Berzelius och poliserna i Norrköping.

Emelie är en fantastisk författare som fängslar dig från bokens första sida till den sista. Skildringen av miljön samt personerna är underbara, när du börjar läsa kan du inte sluta du blir helt uppslukad av boken och tyvärr tar den slut för fort och du önskar att nästa bok låg på nattduksbordet.

Mamman dör och pojken försvinner spårlöst när pappan är ett ärende i affären. Pappan misstänks när fallet utreds. Men hur var det eg med mamman? Finns där någon hemlighet? Åklagaren Jana blir involverad liksom kriminalarna för att utreda fallet. Jana kämpar också mot en annan brottsling som sitter inne och man får följa två parallella situationer.
Mycket spännande och lättläst bok, en riktig bladvändare!