Kastanjemannen

Vi hade snackat nån gång här hemma om att kolla på Kastanjemannen på Netflix. I början av oktober kom jag hem med boken Kastanjemannen, inköpt second hand för en tia. Frågan var hur jag skulle göra nu: se Netflix-serien först eller läsa Søren Sveistrups bok först? Det blev Netflix först – och direkt därpå boken.

Kastanjemannen handlar om en seriemördare som har ihjäl kvinnor. Kropparna är stympade och vid varje offer finns en liten gubbe gjord av kastanjer och tändstickor. När kastanjegubbarna undersöks hittas fingeravtryck från Kristine Hartung. Kristine är dotter till en minister, Rosa, och hennes man Steen. Flickan har varit försvunnen i ett år och är troligen mördad. I vart fall sitter en man i fängelse dömd för detta. Poliserna Naia Thulin och Mark Hess jagar både mördare och sanningen om vad som hänt Kristine.

Det här är riktigt spännande och otäckt genast. Poliserna skildras som mänskliga, men man går inte på djupet med vare sig deras eller andra inblandades livsöden – tragedierna nämns liksom vid nåt enstaka tillfälle. Samtidigt är det uppenbart att det som har hänt har påverkat dem starkt. Även den drabbade familjen genomsyras av ett tragiskt livsöde. När hemligheten uppdagas visar det sig att ”allt” hänger ihop.

Netflix-serien är skickligt gjord med starka skådespelarprestationer, boken är välskriven. Boken är en tegelsten om 558 sidor, medan Netflix-serien består av sex avsnitt, cirka en timme långa vardera. Bokens kapitel är korta, nåt som jag gillar eftersom jag ibland bara kan läsa korta stunder. Netflix-serien följer inte boken till punkt och pricka. Vissa bitar lyfts upp i serien, medan andra bitar inte får lika stort utrymme. Boken går inte heller lika detaljerat in i några delar, medan den å andra sidan följer upp vissa trådar som serien låter ligga lösa.

Men… både serien och boken är bra. När det gäller serien, som jag såg innan jag läste boken, kan jag inte lista ut i förväg vem mördaren är och varför. Trots att jag visste hur det skulle sluta när jag läste boken tappar jag inte lusten att läsa alls. Det här är med andra ord riktigt bra.

Mitt omdöme för såväl Netflix-serie som bok blir det högsta.

Jisses vilken bladvändare! Ruskig historia, så är man känslig eller kräsmagad, så kanske man ska välja något annat.
Samma författare som till serien The killing, vilket märks, så gillade du den kommer du älska den här boken. Grymma mord, försvunna barn, poliser med underliggande draman i bagaget, många svängningar och extremt mycket spänning!

Ofattbart spännande & klurig! Jag höll andan till sista sidan! Här har alla crimeälskare en riktigt grym deckare att sätta tänderna i 👍🏽

Jag tycker denna boken är fantastisk. Den har allt jag vill att en riktigt bra deckare ska innehålla.
Tempot i den är snabbt det händer hela tiden saker som gör att den är svår att lägga ifrån sig.
Den är rå, otroligt spännande och verkligen mörk.
Personerna i boken får man lära känna efter hand och de ger boken även väldigt trevliga personporträtt.
Jag gillar ju deckare där man inte direkt kan gissa vad som faktiskt hänt, och det kan man verkligen inte här. Det tar lång tid in i boken innan jag förstår vad som faktiskt har hänt.

Kastanjemannen bjuder på en spännande läsning från början till slut och det är nästan helt omöjligt att lägga ifrån sig boken.

Berättelsen börjar med några fruktansvärda mord 1989. Sedan kastas vi rakt in i nutiden och ett hemskt mord på en kvinna på en lekplats. Det polisiära arbetet drar igång och det upptäcks att det står en kastanjeman där på lekplatsen, den figuren har inte funnits där förut. På kastanjemannen hittar man fingeravtryck från en flicka som försvann spårlöst cirka ett år tidigare. Hur är detta möjligt? Det dyker upp fler offer och fler kastanjemän och för varje gång blir mordet om möjligt ytterligare lite råare...

Kastanjemannen är en berättelse med högt tempo och den bjuder på många oväntade överraskningar och stunder av nervkittlande läsning.

Här går det undan redan från start! Och det är riktigt läskigt.. men mycket välskrivet och spännande hela vägen. Det märks att författten har vanan inne; han skriver för tv i vanliga fall. Jag vill väldigt gärna läsa mer om de utredande poliserna som är lätta att intressera sig för. Titeln då? En man byggd av kastanjer hittas vid varje offer.. för, ja, de är flera. Och de mördas på ohyggligt vis. Lagom många ledtrådar och villospår och, som sagt, väntar och hoppas på mer av Sveistrup!

Ännu en manusförfattare inom filmen som debuterar inom spänningslitteraturen och han gör det bra.Det är välskrivet med ett språk som flyter på. Det är spännande, det är fartfyllt, det är en bladvändare av första klass. Jag sträckläste den här boken för den var svår att lägga ifrån sig. Historien berättas i ett tempo som gör att man hela tiden vill veta hur det kommer att gå. Jag vet inte om det kommer en fortsättning på den här. Om den är den första i en serie om poliserna Naia Thulin och Mark Tess som utreder de groteska morden som alla har en kastanjeman som gemensam faktor. Den fungerar utmärkt som en fristående roman men slutet gör att jag vill ha mer, vill veta mer för det är något outtalat som hänger kvar i luften.

En deckare som skulle kunna hända på riktigt.Oväntade tvister.Bra karaktärer ,man känner verkligen utredarnas frustration över att inte hinna ikapp mördaren.Det är snabba kast,bra dialoger och bra miljöbeskrivningar.