Innan floden tar oss
Bok av Helena Thorfinn
Det här är en historia om fattiga textilarbetare, festande diplomater och europeiska småbarnsfamiljer. Bangladesh är landet där idealister och karriärister lever sida vid sida och där terrorism är en del av vardagen. Vi får följa ett svenskt par som vill förändra världen, men också ett par unga kvinnor som flytt till Dhaka för att inte bli bortgifta.
När Sofia får ett arbete på svenska ambassaden i Dhaka som biståndsarbetare måste Janne, hennes sambo, följa med. Han gör det motvilligt men känner att han måste ta sitt ansvar för deras barn. Livet är helt annorlunda i Bangladesh och det leder till att familjens värderingar på livet kommer att förändras. Allt som är självklart i Sverige är ingenting som de boende är vana med här.
Parallellt med Sofias jobb, hur hennes familj lever i och upplever Bangladesh, får läsaren också lära känna två systrar som bor långt bort i en liten by. I den lilla byn är det gamla traditioner, fattigdom och religion som bestämmer hur unga kvinnor ska leva. Systrarna tröttnar på det förtryck de utsätts för och rymmer från sin by. Deras väg kommer att korsas med Sofias och de blir vänner och lär av varandra hur olika deras kulturer fungerar.
Denna roman var väldigt lärorik och jag fick en bra inblick om hur det fungerade att arbeta med bistånd i Asien. Sättet att se på kvinnor var skrämmande att ta del av. Jag hade gärna önskat att författaren gestaltat karaktärerna bättre. Nu kunde jag aldrig se dem framför mig som jag vill när jag läser en roman. Däremot var miljöerna bättre gestaltade och det gjorde att romanen ändå var läsvärd.
Parallellt med Sofias jobb, hur hennes familj lever i och upplever Bangladesh, får läsaren också lära känna två systrar som bor långt bort i en liten by. I den lilla byn är det gamla traditioner, fattigdom och religion som bestämmer hur unga kvinnor ska leva. Systrarna tröttnar på det förtryck de utsätts för och rymmer från sin by. Deras väg kommer att korsas med Sofias och de blir vänner och lär av varandra hur olika deras kulturer fungerar.
Denna roman var väldigt lärorik och jag fick en bra inblick om hur det fungerade att arbeta med bistånd i Asien. Sättet att se på kvinnor var skrämmande att ta del av. Jag hade gärna önskat att författaren gestaltat karaktärerna bättre. Nu kunde jag aldrig se dem framför mig som jag vill när jag läser en roman. Däremot var miljöerna bättre gestaltade och det gjorde att romanen ändå var läsvärd.