Analfabeten

Bokens elva korta berättelser utgör Agota Kristofs självbiografi. Den handlar om skolgången i Ungern och hur hon skiljdes åt från brodern. Hon beskriver hur hon flydde Ungern för att bosätta sig i Schweiz. Den skildrar även hennes första tid i Schweiz när hon varken kunde förstå, prata, läsa eller skriva det inhemska språket. Flykten till skrivandet i dagboken var den enda möjligheten när verkligheten blev övermäktig.