Sköldpaddor hela vägen ner
Turtles All the Way Down
Bok av John Green
Aza Holmes är egentligen inte så intresserad av att ge sig in i jakten på Russell Pickett, den försvunne multimiljardären som jagas av FBI. Men 100 000 dollar i belöning gör att Daisy - hennes bästa, enda och fullständigt orädda vän - har andra planer. "Krossa hjärtan, Holmesy, inte drömmar" är Daisys mantra.
Tillsammans navigerar de båda det korta avståndet över floden och det avgrundsdjup som skiljer dem från Picketts lyxiga egendom.
I det gigantiska huset bor nu bara Picketts söner, Davis och Noah. Davis som Aza kände när de var små. Davis som aldrig kan lita på att någon gillar honom för den han är eller om det är pappas pengar som lockar.
Men med Aza kan han vara lugn. Hon bryr sig inte om belöningen och hennes tvångstankar upptar det mesta av henns tankar. De snurrar i en allt snabbare spiral som inte går att bryta eller styra. Alla bakterier som finns, alla sätt som de kan komma in i kroppen och hur man kan dö av dem. Alla bakterier som finns i en människas saliv, som byter mun vid en kyss ...
Till denna berättelse hör också Daisys framgångsrika fanfiction om Chewbacca och en tuatara som kan bli både mycket gammal och mycket, mycket rik.
I Sköldpaddor hela vägen ner förmedlar John Green känslan i att leva med den typ av tvångstankar och psykisk ohälsa som har påverkat hans eget liv sedan barndomen. Och hur omgivningen inte riktigt kan förstå hur det är, hur folk väntar på att man bara ska ta sig samman. Det är jobbigt att vara människa, men ibland är det uthärdligt eller till och med roligt.
Större delen av John Greens roman "Sköldpaddor hela vägen ner" handlar om tvångstankar och hur det kan vara att leva med sådana. Aza Holmes är speciell. Jag kan förstå Daisys frustration över hur självupptagen Aza tycks vara, men som läsare förstår jag att Aza inte menar något illa. Det är bara inte så enkelt att leva med den sortens tankar hon har.
"Sköldpaddor hela vägen ner" är förvisso en intressant läsning om den typen av psykisk ohälsa, men emellanåt upplevde jag berättelsen som lite för rörig och trots att Philomène Grandin är en duktig inläsare, tappade jag både koncentrationen och intresset emellanåt. Å andra sidan har jag förståelse för att det kan vara en del av Azas psykiska ohälsa.
Som helhet tyckte jag ändå att "Sköldpaddor hela vägen ner" var en helt okej läsning/lyssning och läser gärna mer av John Green.
"Sköldpaddor hela vägen ner" är förvisso en intressant läsning om den typen av psykisk ohälsa, men emellanåt upplevde jag berättelsen som lite för rörig och trots att Philomène Grandin är en duktig inläsare, tappade jag både koncentrationen och intresset emellanåt. Å andra sidan har jag förståelse för att det kan vara en del av Azas psykiska ohälsa.
Som helhet tyckte jag ändå att "Sköldpaddor hela vägen ner" var en helt okej läsning/lyssning och läser gärna mer av John Green.
En riktigt bra ungdomsbok där John Green på ett trovärdigt men även lättillgängligt sätt beskriver tvångstankar och psykiskt ohälsa. En fin och bra bok som fick mig att bara vilja läsa mer.
John Green är en författare som lyckas skriva om psykisk ohälsa på både ett trovärdigt och roligt sätt.
Själva handlingen är att miljardären Russell Pickett är försvunnen och jagas av FBI. För den som lämnar information som leder till gripande väntar 100 000 dollar i belöning. Azas vän Daisy ser detta som en möjlighet till en ljus framtid och slippa sitt extrajobb.
Det gripande i romanen är beskrivningarna av Azas (tvångs)tankar. Hon har mycket humor och inser att hennes hjärna ställer till det för henne, men kan ändå inte låta bli att utföra sina tvångshandlingar.
Picketts son Davis och Aza kände varandra som små och nu tar Aza upp kontakten igen, för Daisys skull. Davis har allt, materiellt sett, men saknar mänsklig kontakt. Pappan är frånvarande och hur ska Davis kunna veta om någon tycker om honom för den han är eller för pengarnas skull?
Läs denna bok, om inte annat för igenkänning eller för förståelse av psykisk ohälsa.
Själva handlingen är att miljardären Russell Pickett är försvunnen och jagas av FBI. För den som lämnar information som leder till gripande väntar 100 000 dollar i belöning. Azas vän Daisy ser detta som en möjlighet till en ljus framtid och slippa sitt extrajobb.
Det gripande i romanen är beskrivningarna av Azas (tvångs)tankar. Hon har mycket humor och inser att hennes hjärna ställer till det för henne, men kan ändå inte låta bli att utföra sina tvångshandlingar.
Picketts son Davis och Aza kände varandra som små och nu tar Aza upp kontakten igen, för Daisys skull. Davis har allt, materiellt sett, men saknar mänsklig kontakt. Pappan är frånvarande och hur ska Davis kunna veta om någon tycker om honom för den han är eller för pengarnas skull?
Läs denna bok, om inte annat för igenkänning eller för förståelse av psykisk ohälsa.
Jag gillar verkligen boken! Den beskriver ångest jättebra och är lagom lång. Jag gillar Greens språk och sättet han berättar ångest på. Jag kan verkligen känna igen mig i Aza med hennes problem och de jobbiga sakerna som händer i boken.
Jag gillar att det inte händer så mycket. Boken fokuserar på några få stora saker istället. Det gillade jag!
En till sak jag verkligen tycker om är att boken är ganska rolig ibland. Även om det handlar om ångest och jobbiga saker, så drog jag lite på smilbanden emellanåt.
Jag känner även igen mig i tankegångarna Aza har. Jag kan tycka att det är lite jobbigt att läsa böcker jag känner igen mig i. Men denna var inte så! Green har skrivit bra på så sätt att jag inte känner igen mig alltför mycket.
Boken är verkligen bra och om du vill ha en bra bok med kärlek, ångest och lite humor är denna perfekt!
Jag gillar att det inte händer så mycket. Boken fokuserar på några få stora saker istället. Det gillade jag!
En till sak jag verkligen tycker om är att boken är ganska rolig ibland. Även om det handlar om ångest och jobbiga saker, så drog jag lite på smilbanden emellanåt.
Jag känner även igen mig i tankegångarna Aza har. Jag kan tycka att det är lite jobbigt att läsa böcker jag känner igen mig i. Men denna var inte så! Green har skrivit bra på så sätt att jag inte känner igen mig alltför mycket.
Boken är verkligen bra och om du vill ha en bra bok med kärlek, ångest och lite humor är denna perfekt!