Fem kvinnor som förändrade världen

«Underhållande och spännande läsning som gör en lite mer allmänbildad på kuppen. Rekommenderas starkt!» Hallandsposten Fem kvinnor som förändrade världen fångar tidsandan när 1800-tal övergick i 1900-tal. Här möter vi fem kvinnor som var pionjärer inom olika områden, men som förenas genom självständigt tänkande och gripande levnadsöden. Porträtten genomsyras av den individualism som var kärnan i dessa kvinnors existens. Sarah Bernhardt (1844-1923) - den första äkta världsstjärnan i underhållningsbranschen. Under första världskriget ordnar hon en egen ambulansservice i Paris och tigger ihop förnödenheter till de lidande. Hennes karriär tog fart redan på 1860-talet och hennes karisma når snart den europiska publiken och hon dyrkas till slut över hela världen. Gertrude Bell (1868-1926) föds in i en välbärgad familj där flickor betraktas som något harmlöst dekorativt. Men Bell blir den första engelska kvinna som tar examen i modern historia vid Oxford och öppnar så småningom ett arkeologiskt museum i Bagdad. Coco Chanel (1883-1971) har ett fenomenalt sinne för kläder, dofter och affärer. Hon är en pionjär när det gäller att inse vikten av PR och exklusiva nätverk. Men hon samarbetar också med tyskarna under andra världskriget och försöker driva igenom en egen plan om förhandlingsfred mellan Churchill och tyskarna. Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) blir tidigt ett »bekymmer» för familjen - hon anses lida av hysteri och dör till slut av en hjärntumör. Dessförinnan har hon tagits upp i den inre kretsen av svenska författare, beundrad och angripen för sina djärva skrifter. Dorothy Parker(1893-1967) börjar sin karriär som teaterkritiker på Vogue. Hon skriver poesi och manus för Hollywood, reser till inbördeskrigets Spanien och umgås med Ernest Hemingway och Scott Fitzgerald. Kulturjournalisten Ulla Britta Ramklint berättar medryckande, inlevelsefullt och inspirerande om dessa kvinnor. Det är en uppvisning i hur man med skaparkraft, mänsklig drivkraft och tillräcklig vilja kan påverka sitt öde. «De första fotograferna. Introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige är en grundlig inventering av hur den optiskt-kemiska metoden att framställa bilder upptäcktes, utvecklades och togs emot i världshuvudstaden Paris och det förindustriella Sverige.» Svenska Dagbladet År 2003 var ett historiskt år i Sverige. Av den dryga halvmiljonen stillbildskameror som under året såldes var för första gången över hälften digitala. Stillbildsfotografin genomgår för närvarande en revolution på sin väg in i den digitala tidsåldern. För första gången på 150 år utmanas den kemiska fototekniken på allvar en teknik som i princip sett likadan ut sedan Daguerre introducerade tekniken i Paris 1839. De första fotograferna beskriver hur en handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige. Sällan i teknikhistorien har världen fått ta del av en så komplett lösning, men få visste vad Daguerres uppfinning egentligen skulle användas till. Det blev löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten till rikets provinser. Under 1840-talet besökte Benzelstjerna en mängd svenska städer: Söderköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Eksjö, Västervik, Visby, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg Tyvärr är vår tidiga fotohistoria bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten lämnade få daguerreotyper efter sig. Istället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Det är bland annat det här materialet som Björn Axel Johansson grundar sin berättelse på. Här berättas om de första fotografernas drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat land som stod på tröskeln till den industriella revolutionen.