Blodläge

I denna tredje "öländska" spänningsroman från Theorin möter vi ordinära marknadsundersökaren Per. Med en förvirrad far och svårt sjuk dotter tar han sin tillflykt i den ärvda stenhuggarstugan på Öland. Men problemen tycks söka upp honom. Faderns förflutna gör sig påmint, någon är ute efter honom och Per tvingas reda ut vad som hänt och sker. Märkliga grannar flyttar in i nybyggda villor och interagerar med Per på olika sätt. Vad vet grannarna och vad har de för bakgrund? Ja, någon tror på älvor och en annan tror sig ha mött stentroll. Det hettar till när faderns hus i Småland bränns ned.

Det är som vanligt en suggestiv berättelse med diverse subtil övernaturlighet i detaljerna. Jag imponeras av Theorins berättande, det är lågmält och ibland trevligt, inte alltför hemskt, och intressant öländsk historik skiktas lagom ut. Den öländska kalkstenen har en central roll och just titeln "Blodläge" syftar på det mörkröda stråk av kalksten som stenhuggarna ibland stöter på. Det är en del folktro som svävar över det hela, mötet av gammalt och modernt, nutid och dåtid. Öbors syn på fastlänningar pytsas ut och konflikten mellan tradition och turism synliggörs.