Hålla andan
(Simhallen)
Bok av Flora Wiström
I "Hålla andan" utforskar Flora Wiström ämnen som kroppslighet och sexuellt maktutövande, prestationskrav och förbundet mellan syskon. I romanen möter vi en syskonskara om tre: Mina, Daria och Sam. Det är Minas första sommar efter studenten och vännerna har vänt henne ryggen. Det blir inte bättre av att storasystern Daria aldrig har tid. Hon är tävlingssimmare och allas stjärna. Blixtrar målmedvetet fram genom vattnet.
En dag är Daria försvunnen. Garderoben är tom, passet är borta och Mina hänvisas bara till hennes röstbrevlåda. Vart har hon åkt, och varför? Oron gräver sig djupt i Mina. Hon cyklar till simhallen för att söka efter svar.
I simhallen finns omklädningsrummet där Cissi plockar hår ur golvbrunnarna. Där finns det heta plåttaket där de anställda röker gräs och gymmet där Sam sommarjobbar. Där finns redskapsboden där man kan ha sex mot gnisslande flytdynor. Och där finns bassänger att sjunka i.
Mina tillbringar de två första veckorna av sommaren i simhallen. Och för varje dag blir det allt tydligare att Daria bär på stora hemligheter.
I "Hålla andan" av Flora Wiström följer vi främst Mina som nyss tagit studenten, och storasyster Daria som är en duktig tävlingssimmare. En dag försvinner Daria plötsligt, och Mina beger sig till simhallen för att leta efter ledtrådar.
Själva storyn är ganska bra, den skapar intresse och man vill veta vad som hänt, vilket såklart är positivt och boken tar även upp viktiga ämnen. Tyvärr känns det för platt och för enkelt. Inte heller språket faller mig i smaken, det ger bort för mycket och beskriver allt lite väl detaljerat. Jag har dock hört andra lovorda just hennes språk, så det är helt klart bara en smaksak. Slutet var abrupt och kändes inte heller helt 100.
Jag tycker mycket om författaren och hade höga förhoppningar om boken men tyvärr var "Hålla andan" inte min typ av bok.
Själva storyn är ganska bra, den skapar intresse och man vill veta vad som hänt, vilket såklart är positivt och boken tar även upp viktiga ämnen. Tyvärr känns det för platt och för enkelt. Inte heller språket faller mig i smaken, det ger bort för mycket och beskriver allt lite väl detaljerat. Jag har dock hört andra lovorda just hennes språk, så det är helt klart bara en smaksak. Slutet var abrupt och kändes inte heller helt 100.
Jag tycker mycket om författaren och hade höga förhoppningar om boken men tyvärr var "Hålla andan" inte min typ av bok.
Tyckte den var helt okej har ett bra budskap men inte riktigt min typ av bok. Men skulle rekommendera den för lite yngre typ högstadieåldern, då man kanske kan få lite mer förståelse om att saker kanske inte alltid är okej och uppfattas på samma sätt
Här är ännu en bok av Flora Wiström. Jag har ju redan läst hennes debut "Stanna" som jag tyckte mycket om. Och "Hålla andan", ja den är riktigt fin den med.
Men alltså Floras språk - wow! Hon vet hur man förmedlar mycket, med några få noggrant utvalda ord och är inte rädd för att skriva närgånget och naket. Jag tycker om hennes stil. Lite rått och korthugget, träffsäkert, men också fint och äkta. Första halvan är magisk, men kanske något seg. Medan den andra halvan är snabb och både förutsägbar och oförutsägbar på samma gång. Slutet är så abrupt att jag bara "men jaha?", och jag önskar så att den varit liiite längre.
"Hålla andan" är överlag en vacker, sorgsen och mörk berättelse. Det är en kortroman med viktiga ämnen som etsar sig fast och inte lämnar i första taget. Jag är återigen impad av Flora Wiström och jag ser framemot kommande böcker.
Men alltså Floras språk - wow! Hon vet hur man förmedlar mycket, med några få noggrant utvalda ord och är inte rädd för att skriva närgånget och naket. Jag tycker om hennes stil. Lite rått och korthugget, träffsäkert, men också fint och äkta. Första halvan är magisk, men kanske något seg. Medan den andra halvan är snabb och både förutsägbar och oförutsägbar på samma gång. Slutet är så abrupt att jag bara "men jaha?", och jag önskar så att den varit liiite längre.
"Hålla andan" är överlag en vacker, sorgsen och mörk berättelse. Det är en kortroman med viktiga ämnen som etsar sig fast och inte lämnar i första taget. Jag är återigen impad av Flora Wiström och jag ser framemot kommande böcker.
Hålla andan handlar om Mina. Hennes föräldrar har rest iväg för att tömma den avlidna mormoderns bostad. När Mina vaknar upptäcker hon att hennes vuxna storasyster Daria har försvunnit. Daria är född i badkaret och hon är en mycket talangfull simmare. Mira är född på land och en dålig simmare men bra på att cykla. Mira och brodern Sam blir oroliga men kontaktar inte föräldrarna eftersom hon faktiskt är vuxen. Mina börjar gå till simhallen där hon simmar iklädd sin systers baddräkt. Hon lär också känna Jamal och Cissi som jobbar där. Vartannat kapitel handlar om Mira och vartannat om Daria som har rest till Portugal. Daria svarar varken när de ringer eller skickar sms men läsaren får veta vad hon gör och varför hon åkt iväg.
Bokens första kapitel får mig att tänka på Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson. En bok som fick så mycket beröm men som jag inte uppskattade.
Sedan blir boken bättre. Treenigheten med syskonen och relationen mellan systrarna är centrala i boken. Vilket jag tycker är intressant. Jag uppskattar också att boken till stor del utspelar sig i en simhall. Kan möjligen ha att göra med att min pappa var badmästare under sina sista yrkesverksamma år. Boken handlar också om sexuell makt och om att ha höga krav på sig att prestera både från omgivningen och sig själv. Jag ser fram emot att läsa mer av Flora Wiström.
Bokens första kapitel får mig att tänka på Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson. En bok som fick så mycket beröm men som jag inte uppskattade.
Sedan blir boken bättre. Treenigheten med syskonen och relationen mellan systrarna är centrala i boken. Vilket jag tycker är intressant. Jag uppskattar också att boken till stor del utspelar sig i en simhall. Kan möjligen ha att göra med att min pappa var badmästare under sina sista yrkesverksamma år. Boken handlar också om sexuell makt och om att ha höga krav på sig att prestera både från omgivningen och sig själv. Jag ser fram emot att läsa mer av Flora Wiström.
Boken är kort, språket är något korthugget och i mitt tycke lite väl spartanskt. Första halvan av boken gick långsamt, jag fick inga direkta sympatier för karaktärerna och inte heller någon bild av hur de såg ut. Andra halvan av boken var betydligt bättre. Tempot gick upp, karaktärerna trädde fram mer tydligt, och språket började fylla sin funktion, men blev också lite mer utbroderande än innan. Känslan jag har kring första delen är att den kanske blivit lite väl hårt redigerad. Meningarna är korta. Inte särskilt smyckade med beskrivningar. Andra delen får mig att ändå läsa klart. Jag vill mot slutet veta vad som kommer att hända och blir faktiskt överraskad av tempot och spänningen som Wiström faktiskt bygger upp till. Boken har en vardaglighet runt sig som gör den trovärdig, och temat är viktigt. Både psykisk ohälsa, sexuell makt och syskonskap behandlas på ett, i slutändan, skickligt och trovärdigt sätt.
Rent litterärt så uppskattar jag mer Wiströms första roman, där språket var lite mer svulstigt och beskrivande, men det är ju också en smaksak. Kan definitivt rekommendera Hålla andan till andra!
Rent litterärt så uppskattar jag mer Wiströms första roman, där språket var lite mer svulstigt och beskrivande, men det är ju också en smaksak. Kan definitivt rekommendera Hålla andan till andra!