Vinnare av The John Creasy Dagger för »Bästa kriminaldebut«.
»En unikt begåvad, realistisk och rasande deckare.« | LOTTA OLSSON, DN
»En fullständigt omskakande kriminaldebut, omöjlig att lägga ifrån sig.« | NEW YORK TIMES
Maureen O'Donnell har haft ett problemfyllt liv: sexuella övergrepp, inlagd på mentalsjukhus, ett jobb som är en återvändsgränd, och ett trassligt förhållande med den gifte terapeuten Douglas som hon precis är på väg att avsluta.
Men någon hinner före. En morgon när Maureen vaknar upp bakfull och vacklar ut i vardagsrummet hittar hon sin älskare fastbunden i en stol och med halsen avskuren. Glasgowpolisen betraktar henne som misstänkt, och till och med hennes egen familj verkar tro att hon är inblandad.
I panik börjar Maureen tvivla på sin egen version av händelseförloppet. Hon kartlägger Douglas sista dagar i livet och konfronteras med en fasansfull härva av lögner, våldtäkter och en mörklagd skandal vid den psykiatriska klinik där hon själv varit inlagd.
Patienterna på kliniken säger ingenting, och de hon pratar med i personalen är rädda. När ännu ett lemlästat lik återfinns inser Maureen att hon måste hitta mördaren om hon inte själv ska bli nästa offer
DENISE MINA [f. 1966 i Glasgow] är en brittisk kriminalförfattare. Debuten Garnethill belönades med The John Creasy Dagger för »Bästa kriminaldebut«, och sedan dess har Denise Mina etablerat sig som ett av de absolut största namnen inom den moderna kriminallitteraturen. Garnethill är första boken i Denise Minas kritikerrosade Garnethill-trilogi, med den sargade Maureen O'Donnell i centrum.
»Kriminallitteratur av ett lika fängslande som ovanligt slag.« | NILS HANSSON, DN
»Suveränt skrivet. Garnethill är magnifik läsning. | THE TIMES
»En av de mest spännande författare som kommit fram i Storbritannien på många år.« | IAN RANKIN
»Med Garnethill-trilogin har skotskan Denise Mina placerat sig i spänningslitteraturens världstopp.« | BARBRO FROST, HALLANDSPOSTEN
»Med Garnethill-trilogin har Denise Mina befäst sin ställning som en av de verkligt stora deckarförfattarna.« | MAUD WERNER, SMÅLANDS-TIDNINGEN
»Trilogin är till sin helhet en av de mest inträngande skildringar som skrivits om vårt moderna, sönderfallande samhälle. Realismen firar triumfer i Denise Minas skickliga händer ... Det är alldeles lysande romankonst.« | CRISTER ENANDER, HELSINGBORGS DAGBLAD
Jag hittade den här boken på en loppis jag besökte med en kompis. Hon sa ”Ja, man har ju läst en del Denise Mina” och där stod jag och har totalt missat vem det är. Hur kan det ens vara möjligt? Deckare i skotsk miljö – det är ju snudd på mitt mellannamn 😉 .
Nu har jag alltså läst min första Denise Mina. Det här första delen i en trilogi (utkom 1994) om Maureen O'Donnell, en ung kvinna som sin ringa ålder till trots hunnit med att uppleva både incest, en svårt alkoholiserad mor och vistelser på mentalsjukhus (som det hette på den tiden). En morgon vaknar Maureen upp och hittar sin gifte älskare med halsen avskuren i sin lägenhet och blir huvudmisstänkt.
Jag tycker mycket om Minas beskrivning av personer (och inte minst av Glasgow) och boken är spännande och jag gillar att det bara berättas tillräckligt mycket för att min egen fantasi ska sätta fart och börja bilda alternativa upplösningar.
Det enda jag tycker är synd är att jag inte hittade den på originalspråk. Jag hade älskat att höra den skottska accenten från Glasgow i öronen när jag läste. Tror att jag lämnat högre betyg om jag läst den på 90-talet när den kom ut.
Nu har jag alltså läst min första Denise Mina. Det här första delen i en trilogi (utkom 1994) om Maureen O'Donnell, en ung kvinna som sin ringa ålder till trots hunnit med att uppleva både incest, en svårt alkoholiserad mor och vistelser på mentalsjukhus (som det hette på den tiden). En morgon vaknar Maureen upp och hittar sin gifte älskare med halsen avskuren i sin lägenhet och blir huvudmisstänkt.
Jag tycker mycket om Minas beskrivning av personer (och inte minst av Glasgow) och boken är spännande och jag gillar att det bara berättas tillräckligt mycket för att min egen fantasi ska sätta fart och börja bilda alternativa upplösningar.
Det enda jag tycker är synd är att jag inte hittade den på originalspråk. Jag hade älskat att höra den skottska accenten från Glasgow i öronen när jag läste. Tror att jag lämnat högre betyg om jag läst den på 90-talet när den kom ut.