Den röda adressboken

En fin historia som utspelar sig i olika tider, vilket jag gillar. Berättelsen handlar om kärlek, vänskap och äventyr. Man får följa Doris genom livet och får ta del av hennes med och motgångar. En berättelse som väcker känslor och som jag rekommenderar starkt.

Jag har läst de andra böckerna av Sofia Lundberg och den här är nog den finaste av dem alla. Historien är så fint berättad, den handlar om vänskap, kärlek och om livets lycka och sorg. Jag grät mig igenom de sista sidorna . Det är sådana här böcker om jag älskar att läsa, de som berör, de böcker som man får en tankeställare av. Livet och kärleken kanske inte alltid blev som man tänkt men oftast blir det ganska bra ändå.

Wow. Åh vilken fin berättelse! Boken har stått i bokhyllan allt för länge oläst. Den är allt för bra för att stå oläst.

Var fast från start till slut. Jag älskar Doris, hela hennes historia är så bra. Tycker att den flyter på otroligt bra mellan nutid och dåtid.

Står sen i bokhyllan oläst hos dig också så är det dags att läsa den!

1928 får den unga flickan Doris en adressbok av sin far, och där börjar hon skriva in namnen på de människor hon lär känna under livets gång. Nu är Doris 96 år och bor ensam i sin lägenhet i Stockholm och nästan alla i adressboken är döda. Den enda närstående hon har kvar är syster-dotterdottern Jenny, som bor i USA och som hon pratar med på Skype. Det är för Jenny som Doris börjar skriva om alla människorna i adressboken, för att berätta historien och deras och hennes eget liv.

Det här blir en berättelse dels om dåtiden och dels om nutiden – om ensamhet och åldrande. Sofia Lundberg skriver drabbande om att bli gammal och vara beroende av andra och om hur långsamt tiden går när man är ensam kvar. Samtidigt är skildringen av Doris tidigare liv också gripande och spännande. Allt sammantaget är det en riktigt bra läsupplevelse, en bok som är svår att lägga ifrån sig.

Jag förstod direkt när jag såg Sofia Lundbergs bok Den röda adressboken att jag ville både läsa och äga den.

Inköpet var inte bara föranlett av att jag behöver läsa annat än deckare. Det var bokens titel som sög sig fast i mina ögon. Min mamma hade nämligen en röd adressbok. Den var trasig och sidor föll ut, men se använda den nya jag hade köpt till henne ville hon inte. Min mammas röda adressbok ligger nu i ett fint skrin tillsammans med bland annat hennes kärleksbrev till min pappa.

Bokens huvudperson heter Doris och är 96 år. Precis som jag har hon inga nära släktingar, men hon har haft en syster. Nu har hon Skypekontakt med systerdotterdottern Jenny i New York. I Doris röda adressbok, som hon har haft sen 1928, möter vi läsare alla spännande människor som Doris har tillhört Doris bekantskapskrets. För Doris har inte alltid varit en gammal tant som bor i Stockholm, en tant som ramlar och hamnar i en sjukhussäng. Hon har varit i såväl Paris som i New York och även i England. Om sitt liv skriver hon till Jenny för att Jenny blir den enda som ska minnas Doris och för att Jenny ska få dela Doris alla minnen. Ungefär så som jag skriver mina bloggar. Men ett av skälen till att jag skriver mina minnen i mina bloggar är att vem som helst kan läsa, för jag inte har nån nära släkting att lämna över mitt liv till. När jag dör, dör min släkt ut.

Ja, det finns mycket i den här boken som jag drar paralleller till. Men jag tycker också om boken för att den är välskriven. Trots att den tillhör genren feelgood har den ett visst spänningsmoment i sig. Slutet blir rafflande, om än på lite annat vis än en deckare. Doris är underbart skildrad liksom Jenny, medan övriga karaktärer är lättare tecknade och inte får så stora djup. Det är inget jag invänder emot, det passar utmärkt i den här boken. En liten invändning har jag och det är hur man gör hjärt-lungräddning – det har jag nämligen nyss lärt mig och det går inte till som i boken. Men… strunt i det. Jag grät när jag läste de sista kapitlen och det är ett gott betyg från en kall sten täckt av teflon.

Mitt omdöme blir det högsta.

Det här är en alldeles fantastisk bok som berörde mig väldigt mycket.
Vi får följa Doris som är gammal och snart ska dö. Hon minns tillbaka på de olika personerna som har berört henne i hennes liv. Var och en har ett eget kapitel och de som har dött har strukits över.
Dåtiden varvas med nutiden och man får följa Doris relation till sin systerdotter Jenny.
Den handlar om minnen, vänskap och den stora kärleken som Doris aldrig har glömt.
Boken väcker många tankar om livet.
Författaren skildrar historien på ett väldigt varmt och vackert sätt.

Så spännande från sida 1, kunde inte sluta läsa. Så himla bra, Både sorglig och full av värme och kärlek över gränserna. Bästa jag läst på länge!

En underbar varm och sorglig roman om vänskap över generationsgränserna. Detta är en bok jag gärna rekommenderar