Stenarne läggas på himlavis

Berättelsen utspelas i en tid där händers verk, fattigslit och för tidig död utgjorde ramarna. Det är en skildring av ständig kristusväntan i ett bleknande backstugesverige. Om de funderingar villkoren födde och om vad andligheten betydde av längtan, ångest, tvivel, men också av himmelsk glädje. Mitt i det kringskurna var tanken fri och väckelsen grodde. Göran Bergengrens fascinerande berättelse och poetiska språk har blivit en utsikt från dagens livsrum där tron på hastighetens välsignelse ställs mot en annan takt. Det handlar med andra ord om bilderna vi måste minnas, den nödvändiga vallfarten mellan nu och då. Tidsresans andrum.