Unorthodox

En ärlig läsupplevelse som handlar om att bryta sig ur det enda livet som man känner till för att försöka hitta sig själv. Stark! Rekommenderas!

Att leva efter stränga regler och att känna sig kontrollerad samt att gifta sig med en man som du inte känner. Det här får Deborah uppleva och hon känner att hon börjar förlora sig själv. Mannen som hon blivit "tilldelad" Eli; är inte mannen i hennes liv och då hans fokus ligger på ett helt annat än Deborahs så börjar det krackelera alltmer mellan paret.

När sprickan blir allt större mellan paret och trots att de får en son som är efterlängtad för båda (dock på grund av helt olika orsaker) så löser inte detta parets problem utan snarare förvärrar det hela.

Till slut förändras allt när Deborah får syn på världen utanför...

En bok jag kan rekommendera!

Detta är en självbiografi skriven av Deborah som växer upp i en judisk superorthodox enklav i New York. Strikta regler och Deborah tvingas som tonåring att gifta sig med en man som hon inte känner. Bestämmer sig för att fly efter det att hennes son föds. Välskriven, upprörande och stark historia som berör. Gillar man biografier så läs den här.

Detta är författarens självbiografi.

Deborah växer upp hos sina farföräldrar med hårda regler. Hur man ska klä sig, vem hon får prata med, vad man får läsa mm. Men hon är stark och självständig, känner att hon inte passar in och vill gå sin egen väg.

17 år gammal tvingas hon dock gifta sig med någon hon själv inte valt. Hon säger direkt att hon inte är lätt att tas med, men han accepterar det.

När hon är 19 år gammal föder hon sin son.

Deborah är inte lycklig i sitt äktenskap, och känner att hon måste därifrån för att ge sonen ett bättre liv.

Wow, vilken stark och gripande berättelse. Vi får följa författarens uppväxt och hur hon kämpar för sin rätt.

Det är en stark skildring om en ung kvinnas flykt från en ultraortodox judisk grupp i Williamsbura i New York, där förbud och krav begränsar och styr livet för de troende. Men också en kamp för ett självständigt liv.

Jag berörs väldigt mycket av hennes berättelse och hur hon kämpar för att hitta sig själv. En värld så långt bort från min egen. Det är svårt att förstå att detta fortfarande förekommer.

Tack för överraskningsposten HarperCollins Nordic!

I Unorthodox får vi följa Deborah Feldmans tankar och känslor i att växa upp i ett ultraortodox judisk enklav. Allt från när hon var liten och reglerna var strikta; släkten kontrollerar allt från vad hon ska ha på sig för kläder till vilka böcker som ska läsas. Och sedan som tonåring när hon blir bortgift med en man hon inte känner och den press och stress det medför så att hon till slut flyr med sin son.

Jag brukar ha svårt för biografier - och det här är ett perfekt exempel på varför. I den här berättelsen kastas vi rakt in, utan bakgrundsinformation, in i Feldmans liv. Det är inte något kapitel som förklarar vad de innebär att bo i denna typ av släkt, vad det innebär att vara ortodox och hur de ter sig i förhållande till andra livssätt. Därför blir det, för mig, svårt att hänga med i berättelsen och få en full förståelse till vad de innebär. Och jag tror att jag hade gynnats om jag sett serien innan jag läste boken, för att få en mer förståelse.

Jag förstår att man ska ha koll på religioner och veta lite om de olika religionerna som finns, men samtidigt så tycker jag att en del av boken hade kunnat innehålla en förklaring till vad det innebär. Däremot skriver Feldman riktigt givande, vilket gör det svårt att sluta läsa boken och man vill hela tiden få reda på hur det går för henne (även om du redan vet allt från baksidan av boken). Men jag kan ju inget annat än att beundra Feldmans innersta styrka och hur hon gång på gång vågar stå upp för sig själv, göra det hon vill och hålla hemligheter för hela sin släkt. Och sedan hur hon vågar ta steget för att göra det hon alltid drömt om. Det är riktigt fascinerande och stärkande att läsa.

Jag är glad att ha läst den ändå, då det är ett av mina mål att läsa fler memoarer och biografier - och jag tror minsann att dem växer för mig med varje facklitteraturbok jag läser!

En mycket stark och intressant självbiografi om Deborah Feldmans uppväxt i en ultraortodox judisk enklav i New York. Det här är hennes egen berättelse om vad hon själv har upplevt och vad jag förstått så har hon ändrat på namn, platser, beskrivningar av personer för att de inte ska bli mer utpekade än vad de redan är.
Boken är, framförallt i början, mycket detaljerad kring det religiösa liv som Deborah växer upp i. Ett liv där flickors och kvinnors roll och möjligheter är mycket begränsade och där allt präglas av religiösa "måsten". Det är förstås skrämmande läsning, men det är samtidigt en fascinerande berättelse om en flickas utveckling och vilja till att leva ett "normalt" liv där hon själv får bestämma vad hon ska göra, läsa, utbilda sig... Och hur t.ex. de förbjudna besöken på et vanligt bibliotek och läsningen av engelska klassiker blir ett vattenhål
Efter första tredjedelen tar boken fart och sen blir den bara bättre och bättre. Det är fascinerande, sorgligt, men samtidigt upplyftande att läsa om Deborahs frigörelse. Hela boken är ett starkt och viktigt vittnesmål.

Unorthodox är berättelsen om Deborah Feldman och hennes uppväxt hos den grupp chassidiska judar som kallas Satmarjudar. Jag hade redan sett serien och gråtit floder, så jag blev väldigt glad när boken damp ner i min brevlåda och väntade mig genast att kastas tillbaka till det fascinerande Willamsburg jag för många år sedan läste om i "Ok, Amen" av Nina Solomin.

Serien är endast vagt baserad på boken och handlar nästan uteslutande om huvudkaraktären Estys flykt från gemenskapen. Bokens huvudkaraktär är inte Esty, utan författaren själv och handlar mest om det som hände innan, om Deborahs barndom och ungdom fram tills dess att hon giftes bort och fick barn. Flykten är endast en liten del av berättelsen.

Vi bjuds på många fascinerande detaljer, både i det privata och i det offentliga, som att Satmarjudar är övertygat Israelfientliga, och skälet bakom varför kvinnor inom gemenskapen bär peruk. Vi får också följa författaren på upptäcktsresa genom litteraturen och på jakt efter sin egen sexualitet och kanske är det det sistnämnda som utgör bokens allra mest fascinerande passager.

Hade jag inte läst andra recensioner hade jag bara haft goda saker att säga om boken, och jag rekommenderar den verkligen för den är intressant och välskriven. Men jag har förstått det som att Feldman möjligtvis har förvrängt sin egen historia och det stör mig lite grann. För fem, tio år sedan hade jag inte brytt mig, då försvarade jag James Frey när han ljög i självbiografiska "Tusen små bitar". Men vi lever i ett så kallat "post-truth" samhälle där lögner används för att montera ner demokrati, kärlek till vår näste och försök att kämpa för rättvisa. I ett sådant samhälle är sanning viktigare än någonsin. Inte för att författaren gör sig skyldig till "fake news", jag tvivlar inte en sekund på att det är svårt att vara kvinna i en chassidisk gemenskap, men jag är säker på att detta kunde skildras utan halvsanningar och lögner.

Givetvis har jag ingen aning om huruvida anklagelserna är sanna eller inte. Jag tyckte som sagt om boken, men jag tycker att man kan läsa vad andra har skrivit om hennes skildringar för att få en mer nyanserad bild men ändå ta till sig av innehållet!