Liknande böcker
Skamlös
Skamløs
Bok av Amina Bile och Sofia Nesrine Srour m.fl.
Hur hittar du dig själv när andra ständigt berättar för dig vem du borde vara?Under drygt ett år samlade Nancy Herz, Sofia Nesrine Srour och Amina Bile in berättelser från tjejer och unga kvinnor från minoritetsmiljöer som upplevt negativ social kontroll.Beväpnade med öppenhet, fakta och en stor del humor gick de till angrepp mot de strukturer och förväntningar som gör anspråk på att begränsa kvinnors frihet och makt över sina egna kroppar och liv. I norsk media blev de kända som "De skamlösa tjejerna".
I deras bokdebut "Skamlös" diskuteras hur det är att ständigt begränsas, tillrättavisas och skambeläggas. Hur frustrerande det är att klassiskt kvinnoförtryck göms undan bakom skeva uppfattningar om religion eller kultur.Och med hjälp av alla berättelser och vittnesmål som författarna har samlat in ger de en bild av hur ord som "skam" och "heder" systematiskt missbrukas för att förtrycka kvinnor och tjejer. Ett problem som är lika allvarligt i Norge som i Sverige, men som många tidigare haft svårt för att närma sig. Men det är slut med det nu.
Skamlös är en bok som riktar sig till gruppen unga vuxna. Författarna är själva unga vuxna som i den här boken berättar om sina egna och andras upplevelser av att vara utsatta för negativ social kontroll ur ett hedersperspektiv. Hur de på olika sätt har utsatts för ojämlik behandling och förtryck på grund av religion och kultur. Hur de förtryckts på grund av att visst beteende anses skamligt när flickor och kvinnor men inte när pojkar och män gör det. Hur de varit tvingade att följa vissa regler för att skydda sin egen och familjens heder.
De tre författarna vill visa att social kontroll inte bara handlar om grova övergrepp som tvångsäktenskap och könsstympning, utan även om mildare former som genomsyrar hela livet för många flickor och kvinnor.
I den här boken diskuterar de hur det är att få höra att de skall vara tysta och inte ta så mycket plats, att inte få umgås med vem de vill, att höra att förälskelse är en synd, att bli skambelagd både om du har på dig hijab och om du tar av den, att bli kallad svartskalle, skamlös och trolös, att få höra att rasism och social kontroll är ett icke-problem, att bära hela familjens heder på sina axlar, att bli tillsagd att inte le så mycket, att bli utsatt för övergrepp och få höra att du skall tåla det och att det är ditt eget fel, att inte få använda det största bönerummet som är reserverat för män utan det minsta som är för kvinnor, att inte få träna i samma lokal som män eftersom de inte kan kontrollera sina lustar.
De personliga berättelserna och diskussionerna i boken gör det lättare att sätta sig in i de olika förtryckande situationer som beskrivs. Som när en flicka tvingades vara med i simundervisningen iklädd skjorta och leggings. Det är inte svårt att föreställa sig hur jobbigt det hade varit att sticka ut så i förhållande till resten av klassen, för att inte tala om hur mycket svårare det hade varit att lära sig simma. Eller när en våldtagen flicka berättade om övergreppet för sin mamma, och det första mamman sade var: ”Vad har han gjort med dig? Jag måste få veta hur pass vanhedrad familjen har blivit.” Vissa saker har jag inte reflekterat över tidigare, som att muslimska tjejer inte bör lägga upp selfies där ansiktet syns i sociala medier, eftersom du då blir synlig och det anses skamligt.
Skamlös är något av det viktigaste, klokaste och mest nyanserade jag läst om kvinnoförtryck ur ett hedersperspektiv. Att ha överseende med sådant förtryck på grund av respekt och/eller tolerans för religion och kultur är att svika de utsatta kvinnorna. Visste ni att man i Sverige under slutet av 1990-talet dömde invandrade män som misshandlat sina fruar till mildare straff därför att man ansåg att de här männen misshandlat i kulturens namn och det var en förmildrande omständighet? Jag har själv varit inbjuden till ett seminarium med forskare från hela Norden, som på allvar diskuterade just den här frågan. Sedan dess har vi kommit en lång väg, men det finns fortfarande mycket att göra. Inte minst att se verkligheten som den är, utan rädsla för att öka rasismen i samhället och utan rädsla för att anses motarbeta andra kulturer och religioner.
Författarna till Skamlös beskriver det så bra, när de lyfter fram att de inte uppmanar till att bryta sig loss från familjen, utan att det handlar om att vi måste hitta en lösning.
”Vi pratar inte om de här grejerna för att kritisera eller hänga ut vår egen kultur. Vi gör bara upp med något vi upplever som en kulturlöshet i den kulturen. Vi pratar om det för att vi inte tycker att vi skall behöva välja antingen eller. Jag tror att vi kan vara både och. För mig är det viktigt att kunna prata öppet om de här sakerna, och samtidigt vara stolt över min flerkulturella bakgrund och kulturen som mina föräldrar kommer ifrån. Jag fattar inte varför vissa tycker att det är en motsättning.”
Jag rekommenderar den här boken till både ungdomar och vuxna. Dels är jag övertygad om att den kan vara ett stöd för flickor och kvinnor som utsätts för samma saker som de tre författarna till boken beskriver, dels är det viktigt att alla andra också känner till de här problemen för att kunna komma till rätta med dem. Och använd den i undervisningen på högstadiet och gymnasiet, där skulle den fungera som ett utmärkt diskussionsunderlag.
Bloggen Justnujusthar
De tre författarna vill visa att social kontroll inte bara handlar om grova övergrepp som tvångsäktenskap och könsstympning, utan även om mildare former som genomsyrar hela livet för många flickor och kvinnor.
I den här boken diskuterar de hur det är att få höra att de skall vara tysta och inte ta så mycket plats, att inte få umgås med vem de vill, att höra att förälskelse är en synd, att bli skambelagd både om du har på dig hijab och om du tar av den, att bli kallad svartskalle, skamlös och trolös, att få höra att rasism och social kontroll är ett icke-problem, att bära hela familjens heder på sina axlar, att bli tillsagd att inte le så mycket, att bli utsatt för övergrepp och få höra att du skall tåla det och att det är ditt eget fel, att inte få använda det största bönerummet som är reserverat för män utan det minsta som är för kvinnor, att inte få träna i samma lokal som män eftersom de inte kan kontrollera sina lustar.
De personliga berättelserna och diskussionerna i boken gör det lättare att sätta sig in i de olika förtryckande situationer som beskrivs. Som när en flicka tvingades vara med i simundervisningen iklädd skjorta och leggings. Det är inte svårt att föreställa sig hur jobbigt det hade varit att sticka ut så i förhållande till resten av klassen, för att inte tala om hur mycket svårare det hade varit att lära sig simma. Eller när en våldtagen flicka berättade om övergreppet för sin mamma, och det första mamman sade var: ”Vad har han gjort med dig? Jag måste få veta hur pass vanhedrad familjen har blivit.” Vissa saker har jag inte reflekterat över tidigare, som att muslimska tjejer inte bör lägga upp selfies där ansiktet syns i sociala medier, eftersom du då blir synlig och det anses skamligt.
Skamlös är något av det viktigaste, klokaste och mest nyanserade jag läst om kvinnoförtryck ur ett hedersperspektiv. Att ha överseende med sådant förtryck på grund av respekt och/eller tolerans för religion och kultur är att svika de utsatta kvinnorna. Visste ni att man i Sverige under slutet av 1990-talet dömde invandrade män som misshandlat sina fruar till mildare straff därför att man ansåg att de här männen misshandlat i kulturens namn och det var en förmildrande omständighet? Jag har själv varit inbjuden till ett seminarium med forskare från hela Norden, som på allvar diskuterade just den här frågan. Sedan dess har vi kommit en lång väg, men det finns fortfarande mycket att göra. Inte minst att se verkligheten som den är, utan rädsla för att öka rasismen i samhället och utan rädsla för att anses motarbeta andra kulturer och religioner.
Författarna till Skamlös beskriver det så bra, när de lyfter fram att de inte uppmanar till att bryta sig loss från familjen, utan att det handlar om att vi måste hitta en lösning.
”Vi pratar inte om de här grejerna för att kritisera eller hänga ut vår egen kultur. Vi gör bara upp med något vi upplever som en kulturlöshet i den kulturen. Vi pratar om det för att vi inte tycker att vi skall behöva välja antingen eller. Jag tror att vi kan vara både och. För mig är det viktigt att kunna prata öppet om de här sakerna, och samtidigt vara stolt över min flerkulturella bakgrund och kulturen som mina föräldrar kommer ifrån. Jag fattar inte varför vissa tycker att det är en motsättning.”
Jag rekommenderar den här boken till både ungdomar och vuxna. Dels är jag övertygad om att den kan vara ett stöd för flickor och kvinnor som utsätts för samma saker som de tre författarna till boken beskriver, dels är det viktigt att alla andra också känner till de här problemen för att kunna komma till rätta med dem. Och använd den i undervisningen på högstadiet och gymnasiet, där skulle den fungera som ett utmärkt diskussionsunderlag.
Bloggen Justnujusthar