De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Bok av Johannes Anyuru
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru är en dystopisk berättelse om ett Sverige och Europa i framtiden. Högerpopulister och fascister har tagit makten. Om man som medborgarna i Sverige inte skriver på det så kallade medborgarkontraktet blir man en Sverigefiende och ses som terrorist och ett samhällshot.
Otrolig historia! Perspektivbyten och ett fängslande språk. Wow! Årets läsande började riktigt bra!!
Är det verkligen möjligt att jag kan ha läst årets bästa bok redan i januari? De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en käftsmäll utan dess like. Fantastiskt språk, nervkittlande handling och så genomtänkt. Helt golvad.
En dystopisk berättelse om Sverige. Terrorister med bombvästar och skjutvapen tar sig in på en bokhandel där författaren Göran Loberg skall framträda. Denne har ritat karikatyrer av Muhammed och ska straffas.
En ung, kvinnlig terrorist överlever och vårdas på rättspsykiatrisk klinik med diagnosen schizofreni.
Hon får kontakt med en författare som besöker henne för att förstå vad det är som förvandlat henne från vanlig tonårstjej till terrorist.
Själv påstår hon att hon kommer från framtiden för att ändra ett skeende som skulle förändra Sverige i grunden.
Vad stämmer egentligen? Kan man ändra händelseförlopp eller sker det som är menat att ske ändå.
Bokens handling fångade mig, även om språket är banalt. Jag har ibland svårt att hänga med i skiftet mellan berättare vilket stör läsupplevelsen
En ung, kvinnlig terrorist överlever och vårdas på rättspsykiatrisk klinik med diagnosen schizofreni.
Hon får kontakt med en författare som besöker henne för att förstå vad det är som förvandlat henne från vanlig tonårstjej till terrorist.
Själv påstår hon att hon kommer från framtiden för att ändra ett skeende som skulle förändra Sverige i grunden.
Vad stämmer egentligen? Kan man ändra händelseförlopp eller sker det som är menat att ske ändå.
Bokens handling fångade mig, även om språket är banalt. Jag har ibland svårt att hänga med i skiftet mellan berättare vilket stör läsupplevelsen
Det här är en bok som kommer leva kvar med mig hela livet. Det är något med språket som håller mig fången, de olika berättarperspektiven och hur pusslet långsamt läggs.
Jag har svårt att få ur mig mina tankar och känslor utan att komma med spoilers, det är en bok jag vill diskutera med andra och få gräva djupare i. Det är en berättelse som kommer en nära, om en flicka som påstår att hennes medvetande rest från en framtid vi inte vill nå. Är det sant eller är hon galen? Eller är det något annat, något hemskt, som ligger bakom hennes ord?
På allt detta så uppskattar jag det muslimska perspektivet. Det är en viktig bok med ett viktigt meddelande, levererat i ett fantastiskt paket. Älskar den.
Jag har svårt att få ur mig mina tankar och känslor utan att komma med spoilers, det är en bok jag vill diskutera med andra och få gräva djupare i. Det är en berättelse som kommer en nära, om en flicka som påstår att hennes medvetande rest från en framtid vi inte vill nå. Är det sant eller är hon galen? Eller är det något annat, något hemskt, som ligger bakom hennes ord?
På allt detta så uppskattar jag det muslimska perspektivet. Det är en viktig bok med ett viktigt meddelande, levererat i ett fantastiskt paket. Älskar den.
Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är väldigt tänkvärd och i allra högsta grad aktuell - med tanke på hur vårt samhälle har kommit att bli under de senaste åren.
Trots att jag ganska tidigt förstod vem flickan var, var boken läsvärd och sög tag i mig till sista punkten. Det var en skrämmande läsning, minst sagt.
Det är inte omöjligt att vårt samhälle är på väg åt samma håll som det som beskrivs och kanske är det just det som gör det hela så skrämmande - att scenariot är realistiskt. Under läsningens gång gick mina tankar ständigt till nazi-Tyskland och de koncentrationsläger under andra världskriget som man har hört talas om. Bara det att nu utspelade det sig hela i Göteborg.
Tyvärr har jag svårt att sätta ord på exakt vad som är bra eller ge ett klassiskt bokomdöme. Det jag kan säga är att det är en viktig och mycket tänkvärd bok som ALLA bör läsa. Det är svårt att inte tycka om De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.
Trots att jag ganska tidigt förstod vem flickan var, var boken läsvärd och sög tag i mig till sista punkten. Det var en skrämmande läsning, minst sagt.
Det är inte omöjligt att vårt samhälle är på väg åt samma håll som det som beskrivs och kanske är det just det som gör det hela så skrämmande - att scenariot är realistiskt. Under läsningens gång gick mina tankar ständigt till nazi-Tyskland och de koncentrationsläger under andra världskriget som man har hört talas om. Bara det att nu utspelade det sig hela i Göteborg.
Tyvärr har jag svårt att sätta ord på exakt vad som är bra eller ge ett klassiskt bokomdöme. Det jag kan säga är att det är en viktig och mycket tänkvärd bok som ALLA bör läsa. Det är svårt att inte tycka om De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.
Det är inte konstigt att Johannes Anyurus bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har fått fantastiska recensioner i såväl Sverige som internationellt och att boken tilldelades Augustpriset 2017. Författaren Johannes Anyurus unika språk och sätt att berätta gör läsningen till en upplevelse som stannar kvar långt efter att boken är färdigläst. Därutöver är boken en högaktuell och samhällskritisk analys av vår samtid. Boken är en dystopi och handlar om ett Europa och ett Sverige som styrs av högerpopulistiska och fascistiska rörelser. I Sverige måste muslimer skriva under vad som kallas för samhällskontrakt. Annars stämplas de som Sverigefiender.
Anyuru berättar skickligt en historia som spänner över tid och rum, nationer och kontinenter. Med ett balanserat och unikt språk introduceras läsaren till bokens huvudkaraktärer, en småbarnspappa som är författare och muslim, och en flicka som kallar sig för Tundraflickan som säger att hon kommer från framtiden.
Att läsa De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en läsupplevelser som är svår att beskriva. Efter att ha läst sista sidan hoppas man att fler kommer att läsa boken, för att uppleva Ayurus språk men också för att förhindra att hans dystopiska berättelse faktiskt inträffar.
Anyuru berättar skickligt en historia som spänner över tid och rum, nationer och kontinenter. Med ett balanserat och unikt språk introduceras läsaren till bokens huvudkaraktärer, en småbarnspappa som är författare och muslim, och en flicka som kallar sig för Tundraflickan som säger att hon kommer från framtiden.
Att läsa De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en läsupplevelser som är svår att beskriva. Efter att ha läst sista sidan hoppas man att fler kommer att läsa boken, för att uppleva Ayurus språk men också för att förhindra att hans dystopiska berättelse faktiskt inträffar.
Ibland är en bok så bra att det inte går att sluta läsa. Den här var en sån bok. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar handlar om en kvinna som säger sig komma från framtiden, och en författare som får läsa hennes historia. Det dystopiska temat var det som fick mig att vilja läsa boken, helt klart. Jag tycker att små inslag av sci-fi nästan alltid gör vilken berättelse som helst mer medryckande, men så älskar jag sci-fi också!
Boken är fängslande och mörk på ett sätt jag inte hade förväntat mig. Jag blev totalt uppslukad av berättelsen och mystiken kring den kvinnliga huvudkaraktären. Om något var den aningen förutsägbar (svaret på frågan med stort F hade jag listat ut redan efter en fjärdedel av boken) men mitt intresse stärktes ändå ju mer jag läste, vilket jag tycker är beundransvärt.
Jag gillar normalt inte ”översmyckat” och poetiskt språk men det halvpoetiska språket i den här boken tilltalade mig mycket. Kul att läsa något språkligt annorlunda! Det var till och från svårt att skilja på berättarrösterna men jag tycker att de två narrativen blev lättare att skilja på när jag vande mig vid författarens sätt att skriva. Även det kronologiska var svårt att ta fasta på, men det gjorde det mer intressant på nåt vis.
Boken får 5 stjärnor, för den berörde mig och fick mig att tänka, och det är den enda boken som jag läst i år som jag skjutit upp läggdags för!
Boken är fängslande och mörk på ett sätt jag inte hade förväntat mig. Jag blev totalt uppslukad av berättelsen och mystiken kring den kvinnliga huvudkaraktären. Om något var den aningen förutsägbar (svaret på frågan med stort F hade jag listat ut redan efter en fjärdedel av boken) men mitt intresse stärktes ändå ju mer jag läste, vilket jag tycker är beundransvärt.
Jag gillar normalt inte ”översmyckat” och poetiskt språk men det halvpoetiska språket i den här boken tilltalade mig mycket. Kul att läsa något språkligt annorlunda! Det var till och från svårt att skilja på berättarrösterna men jag tycker att de två narrativen blev lättare att skilja på när jag vande mig vid författarens sätt att skriva. Även det kronologiska var svårt att ta fasta på, men det gjorde det mer intressant på nåt vis.
Boken får 5 stjärnor, för den berörde mig och fick mig att tänka, och det är den enda boken som jag läst i år som jag skjutit upp läggdags för!