Den tunna isen
Bok av Lena Einhorn
En sommar kommer en kvinna simmande mot bokens huvudperson. Det är oväntat och mötet verkar först oskyldigt, men det visar sig att det ska påverka huvudpersonen på djupet. Mötet leder till en förälskelse. Relationen tar henne ut på tunn is. Det är en självbiografisk roman som går på djupet med barndomsminnen, känslor, kärleken och det som legat dolt.
Märkligt men… Lena Einhorns bok Den tunna isen kom ut den 11 september 2019. Ett datum som berör mycket – precis som boken, om än på ett annat sätt. Eller flera andra sätt. För det är så många karaktärer, händelser och känslor som jag känner igen från mitt eget liv, som liksom Lena Einhorns var mycket turbulent kring millennieskiftet.
Det här är en roman och jag skulle väl säga att den är självbiografisk. Kanske är vissa fakta förvrängda för att inte såra. Nu känns det emellertid som om huvudsyftet med boken inte är att såra utan att berätta en historia om sånt som har präglat författarens liv. En sommar simmar en kvinna emot Lena. Det är Nicki. Lena drabbas, precis som jag en gång drabbades, av kärlek vid första ögonkastet. Samtidigt som kärleksrelationen mellan Lena och Nicki inleds och pågår mår Lena mycket dåligt. I den här boken skildras såväl kärleken som rädslan som omger dessa känslor. Det blir också en djupdykning ner i barndomen genom några brev och anteckningar av Lenas föräldrar.
Jag blir så berörd av Lenas historia och hennes mående samtidigt som jag i Nicki ser hur många drag som helst från en mig tidigare närstående person. Nicki, som inte klarar av att avsluta relationer, som kör dubbelspel, ljuger så hon tror sig själv – och som gör slut. Hela tiden. När jag har läst cirka en femtedel av boken, alltså runt 100 sidor, undrar jag hur illa det här ska sluta… Det slutar som jag tror.
Mitt omdöme blir det högsta. Vilken bok! Den träffar mig rakt in i hjärtat.
Det här är en roman och jag skulle väl säga att den är självbiografisk. Kanske är vissa fakta förvrängda för att inte såra. Nu känns det emellertid som om huvudsyftet med boken inte är att såra utan att berätta en historia om sånt som har präglat författarens liv. En sommar simmar en kvinna emot Lena. Det är Nicki. Lena drabbas, precis som jag en gång drabbades, av kärlek vid första ögonkastet. Samtidigt som kärleksrelationen mellan Lena och Nicki inleds och pågår mår Lena mycket dåligt. I den här boken skildras såväl kärleken som rädslan som omger dessa känslor. Det blir också en djupdykning ner i barndomen genom några brev och anteckningar av Lenas föräldrar.
Jag blir så berörd av Lenas historia och hennes mående samtidigt som jag i Nicki ser hur många drag som helst från en mig tidigare närstående person. Nicki, som inte klarar av att avsluta relationer, som kör dubbelspel, ljuger så hon tror sig själv – och som gör slut. Hela tiden. När jag har läst cirka en femtedel av boken, alltså runt 100 sidor, undrar jag hur illa det här ska sluta… Det slutar som jag tror.
Mitt omdöme blir det högsta. Vilken bok! Den träffar mig rakt in i hjärtat.