Att skriva

Detta är en riktig klassiker inom "skrivarboks-genren". Med handfasta tips och personliga erfarenheter guidar King läsaren/den aspirerande författaren genom skrivandets "buskar och snår". Följ den sida efter sida eller slå upp avsnitt som talar till dig i stunden. En sann guldgruva för alla som jobbar med skrivandets hantverk.

En bok som är både en självbiografi och en handbok i att skriva böcker – är det möjligt att det finns nån sån? Jorå, Stephen King har skrivit en, nämligen Att skriva: En hantverkares memoarer. Boken är översatt av duktiga Ola Larsmo.

När en redan på omslaget blir förälskad i en bok därför att den som har skrivit boken uppmanar en till att både läsa och skriva mycket är det som gjort för succé. Stephen King inleder sen den här lilla boken med en självbiografisk del. Jag lär mig bland annat att han har (haft) missbruksproblem och var nära att dö i en trafikolycka 1999. Jag får också lära mig mer om skrivandets mödor fram till framgång. För oavsett vad en tycker om den genre Stephen King skriver i, skräck, går det inte att förneka att han är en bestsellerförfattare.

I övriga delar får läsaren både inspiration till att skriva och konkreta råd i lagoma doser. Det är som att författaren låter läsaren tänka lite själv med de exempel han ger. Det gillar jag!

Vidare uppskattar jag översättare Larsmos kloka instick, noter som visar att även översättaren har tänkt till och läst på utan att för den skull ta över författarrollen här.

Det här är en riktigt bra och inspirerande handbok för den som vill bli författare – och för den som gillar att läsa och skriva rent generellt. I slutet lämnar Stephen King inte mindre än två långa läslistor, till exempel.

Mitt omdöme behöver ingen tveka om – det blir det högsta.

Älskar den! Han skildrar sin historia med sådan värme! Intressant, ärligt och konkret! Läs den! Du kommer inte att ångra dig!

Den mest konkreta & skickligaste av skrivhandböcker därute. Handfast, humor och mörker lotsar dig till att få tummen ur eller få en bild av King och hans eget författande.

Jag har gjort många försök att läsa Stephen Kings böcker, men alltid fått ge upp eftersom han lyckats orsaka mig fler mardrömmar än någon annan författare. Trots detta är King en av de vars skrivkonst jag uppskattar mest. Språket är målande men ändå rakt på sak, vilket känns som något av en paradox.

Jag är generellt ingen fan av biografier, men Att skriva var verkligen en härlig läsupplevelse. Jag har ägnat flera kvällar åt att misslyckas med att lägga undan boken, eftersom den faktisk är riktigt rolig. Med stora mått humor berättar King om sitt liv, ett liv som i mångt och mycket är lätt att känna igen sig i. Han beskriver sommarjobb, kvarsittningar och småbarnsår. Genom boken lyser två kärlekar - hans fru Tabitha och skrivandet. Genom dessa minnen för han dessutom fram sin syn på vad det innebär att vara författare, vad skrivarkonst är, och hur man bäst undviker många av de fallgropar man lätt faller i som författare.

Stephen Kings On Writing är förmodligen den definitiva boken som handlar om att skriva, kryddat med inslag av memoarer. Det finns såklart många böcker som handlar om hantverket med att skriva, Nya Författarskolan av Göran Hägg är ett relativt välkänt exempel. Vad On Writing har som många andra böcker om författande saknar är enkelt uttryckt "star quality". King är som bekant en av tidernas bäst säljande författare vars böcker sålts i miljontals exemplar och filmatiserats mängder av gånger.

King betraktas långt ifrån som någon litterär mästare i betydelsen att han skulle skriva särskilt vackert, och den här bokens målsättning är knappast att göra dig till någon ekvilibrist. Stephens författarskap omfattar mängder av böcker, de flesta engagerande och otroligt välskrivna, men inte vackra. Främst är han väl en funktionell författare, han skriver på ett sätt som fungerar, som får fram budskapet. Hans stil är effektiv och utan omsvep. Inte för att han själv hävdar någonting annat, vilket King gör klart i den här boken.

On Writing handlar till viss del om att släppa de där pretentionerna som i slutändan bara fungerar som hinder. Pretentionerna som ger dig prestationsångest och hindrar dig från att uttrycka dig själv. Han vet såklart vad han talar om. Vi får till exempel berättat för oss hur King, efter sina första framgångar fåfängt skaffade sig ett gigantiskt skrivbord som han ställde mitt i sitt kontor. Sitt "författarbord", det var där han skulle ägna återstoden av sin karriär med att författa sina mästerverk. Om han inte kunde sitta där, kunde han inte heller skriva. Han behövde känna sig viktig när han skrev, det och enorma mängder kokain.

I On Writing möter vi en äldre och visare King som släppt på alla fåfänga ritualer. Som kommit fram till att allt som behövs är ett enkelt skrivbord och en dator med ett ordbehandlingsprogram, vilket som helst. Jobbet med att skriva består sen i att varje dag, oavsett sinnesstämning, slå sig ned vid skrivbordet och skriva.

Handfasta råd
Med ovanstående i åtanke går det att säga att On Writing i grova drag består av två huvudkomponenter. King ger dels råd om hur du ska göra för att parera din prestationsångest - vilket för många är den allra svåraste biten. Vad som kanske är än mer intressant dock är att vi får en detaljerad inblick i hur hans skrivprocess går till rent praktiskt. Han bifogar till exempel riktiga utdrag som visar hur han redigerar sina manuskript, hur han stryker onödiga ord, kastar om stycken och omformulerar sig.

Så vem ska läsa On Writing? Först och främst skulle jag vilja säga att den är närmast obligatorisk läsning för alla som har ambitionen att skriva eller som skriver själva. Skulle tro att det inte spelar någon roll vilken nivå du befinner dig på i ditt hantverk, alla kan lära sig någonting av den här boken. Med det sagt tror jag att den kan vara roande även om skrivande inte är något som intresserar en. On Writing är helt enkelt en väldigt bra bok.