När fabrikerna tystnar

Bara mytiskt blir den stora rörelsen gripbar: för samhällenas överlevnad är den nödvändig: rättvisetanken är ingen abstraktion: den är milliarder kroppar: kontinenters besättningar. Och bara denna anticyniska hållning är i längden möjlig: bara den är praktisk: något annat gives inte. Kollektivismen är praktisk men också denna vaga känsla av fruktansvärd nödvändighet: något annat gives inte. Besvärjelserna, upprördheten förblir en del av verkligheten. Jag koncentrerar mig: kroppen blir till segel. Och skymningen har redan rullat in.