Styvdottern
The step child
Bok av Donna Ford
En sann berättelse om en flickas fasansfulla uppväxt och om hur hon trots sin olyckliga barndom förmår skapa sig ett bra liv som vuxen. När Donna är ett och ett halvt år gammal överger mamman familjen. Pappan anställer då en barnflicka, Helen. Men det fungerar inte särskilt bra, så Donna och hennes två halvsyskon placeras på barnhem. Fadern och Helen inleder därefter ett förhållande och de får en son tillsammans. Kontakten med de andra barnen begränsas till besök på barnhemmet. När Donna är fem år väljer ändå pappan och Helen att ta hem henne. Från den dagen går allt åt skogen. Under de kommande åren plågas Donna på alla upptänkliga sätt. Helen säger till styvdottern att hon är ful och elak, tvingar henne att borsta badrummet med en tandborste och att stå blick stilla utan kläder i det kalla badrummet tills hon får lov att gå därifrån - detta i timtal medan övriga i familjen äter, går på toaletten, pratar och skrattar. Hon blir slagen och sparkad och inlåst i källaren. Och hon får i princip ingen mat. Hon utsätts också för sexuella övergrepp av män i Helens bekantskapskrets, både hemma och i männens bostäder. När Donna är elva år lämnar Helen man och barn. Paret har nu tre gemensamma barn, och Donnas far löser problemet genom att ge Donna hela ansvaret för familjen: matlagning, barnpassning, tvätt och städning. Trots den oerhörda belastning detta är för en gravt undernärd elvaåring, innebär det åtminstone att hon får mat. Och hon berättar att hon tack vare Helens yngsta barn, Karen, 18 månader, kan läka en del av de skador hon fått under åren av misshandel och vanvård, helt enkelt för att hon älskar den lilla flickan och har gjort det från första stund. Boken handlar dels om vad Helen utsatte sin styvdotter för, dels om hur Donna hanterade sina erfarenheter för att komma till rätta med sitt liv som vuxen. Om människorna som till slut såg henne och hjälpte henne att finna sig själv. Och om hennes funderingar kring det svek som pappan och andra vuxna i omgivningen utsatte henne för då de ingenting gjorde för att stoppa misshandeln. En välskriven och angelägen bok om ett barns totala utsatthet, om vuxna människors plikt att våga se vad som händer och om att mot alla odds kunna skapa sig ett normalt och lyckligt vuxenliv.Donna Ford är i dag en framgångsrik konstnär och mamma till tre egna barn. Det här är hennes egen berättelse som hon har skrivit tillsammans med journalisten Linda Watson-Brown.
Det här en sann berättelse om en kvinnas barndom. En fruktansvärt barndom som jag önskar att ingen ska behöva uppleva. Jag blev helt tagen när hemska händelse efter händelse sker. Att en vuxen människa kan få ha en sådan makt och tro sig får säga och göra vad den vill mot ett försvarslöst barn. Ett barn ska ha vuxna som de kan känna sig trygga med, som de ska kunna krama och som de inte ska behöva vara rädda för. Stundvis var det så äckligt att lyssna på den här boken så tårar föll. Och hur andra som tex skola, grannar och hennes pappa lät detta hållas. Nä fy! Det finns saker som splittrade min egen biologiska stora familj så egna tankar kom upp då och då under berättelsen. Kan varmt rekommendera er att läsa eller lyssna på den här för att få en inblick hur barn även idag kan ha det.
Ett barn blir misshandlad i olika slag. Mentalt och, sexuellt. Hon står inför en utmaning i livet och bor hos sin pappa och sin nya styvmor, hon är orsaken till allt. När hon väl är vuxen så blir det en massa utredningar samt att hon får stå och berätta för domare om vad hon har upplevt i sin uppväxt. En sann historia som verkligen berör.