Från folkmord till självstyre : kurdernas långa väg till frihet

År 1992 var ett viktigt år för kurderna. Då bildades en autonom kurdisk republik inom Iraks gränser. Samma år hölls det första fria valet i Kurdistan. Sedan dess arbetar kurderna intensivt för att bygga upp en modern stat som vilar på demokratiska grunder. Under historiens gång har kurdernas existens som folkgrupp förnekats och de har utsatts för grymma massakrer, tortyr och utrotningsförsök. De är den största folkgruppen - cirka 40 miljoner - som inte tillerkänts politisk status trots att de bor i ett sammanhållet geografiskt område. Deras land Kurdistan är delat mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Under senare år har man kunnat se en positiv utveckling också i den turkiska delen av Kurdistan. Det har blivit mer tillåtet att tala om kurderna som en särskild folkgrupp. När en kurdisk TV-kanal började sända på kurdiska år 2009 inledde premiärminister Recep Tayyip Erdogan sitt tal på kurdiska. Georg Kristiansen har som fotograf följt utvecklingen i Kurdistan alltsedan han år 1975 besökte området för första gången. Han har mött överlevande från gasbombningarna av Halabja, han har mött kurder som gång på gång tvingats se på när deras byar jämnats med marken och han har också fått uppleva segeryran efter befrielsen från Saddam Husseins terrorregim. Georg Kristiansen fokuserar på utvecklingen i det autonoma Kurdistan inom Irak men belyser också andra delar av Kurdistan, förr och nu. Jamal Alemdar, representant för KDP i Europa 1971-1976, och flera andra kurder har bidragit med texter.