Det sargade hjärtat
Bok av Dorothea Nicole Agborg
En samling finstämda noveller som handlar om när livet kom emellan och hjärtan brast. En del glädjerika andra sorgsna. Men alla kan stämma till eftertanke om vad som sker när vi själva inte råder över utgången.
3,5/5
Dorothea Nicole Agborg bjuder på en lättläst novellsamling. I den 110 sidor långa samlingen samsas nio noveller om plats, vissa lite längre och några väldigt korta.
Det är svårt att ge ett gemensamt betyg på noveller, tycker jag. Det finns några jag tycker bra om, några jag tycker mindre om och två som jag tycker är riktigt bra. Under läsningen av Bara en gång till gråter jag floder, både av lite glädje och mycket sorg, medan jag under Kärleken övervinner allt fylls av ren lycka och kärlek mot de inblandade.
Är det något jag tycker om är det hur olika sidor av kärleken som Agborg använder i sin samling. Här är det både otrohet, den sista passionen, övergivenhet, ensamhet och lite blandad kompott som samsas om uppmärksamheten. Jag tror att jag fastnar så mycket vid just de två noveller jag gör på grund av att det är hoppfulla teman kring kärlek, även om det finns en hel del sorg i dem också.
Just Bara en gång till är en av de längre novellerna, vilket gör att jag tycker mig lära känna karaktärerna bättre. Ändå är styrkan i Kärleken övervinner allt att den är ganska kort och att den inte överarbetats.
Måste säga att jag tycker bättre om de noveller som är i början och de som är i slutet, medan de som är mitten inte faller just mig i smaken något vidare. Men, smaken är som baken och det är också en av styrkorna som en novellsamling för med sig, det kan finnas något för alla.
Språkmässigt är det lättläst, men skulle behövt någon redigeringsrunda till. Det finns ganska många korrfel, som stör läsningen lite.
Dorothea Nicole Agborg bjuder på en lättläst novellsamling. I den 110 sidor långa samlingen samsas nio noveller om plats, vissa lite längre och några väldigt korta.
Det är svårt att ge ett gemensamt betyg på noveller, tycker jag. Det finns några jag tycker bra om, några jag tycker mindre om och två som jag tycker är riktigt bra. Under läsningen av Bara en gång till gråter jag floder, både av lite glädje och mycket sorg, medan jag under Kärleken övervinner allt fylls av ren lycka och kärlek mot de inblandade.
Är det något jag tycker om är det hur olika sidor av kärleken som Agborg använder i sin samling. Här är det både otrohet, den sista passionen, övergivenhet, ensamhet och lite blandad kompott som samsas om uppmärksamheten. Jag tror att jag fastnar så mycket vid just de två noveller jag gör på grund av att det är hoppfulla teman kring kärlek, även om det finns en hel del sorg i dem också.
Just Bara en gång till är en av de längre novellerna, vilket gör att jag tycker mig lära känna karaktärerna bättre. Ändå är styrkan i Kärleken övervinner allt att den är ganska kort och att den inte överarbetats.
Måste säga att jag tycker bättre om de noveller som är i början och de som är i slutet, medan de som är mitten inte faller just mig i smaken något vidare. Men, smaken är som baken och det är också en av styrkorna som en novellsamling för med sig, det kan finnas något för alla.
Språkmässigt är det lättläst, men skulle behövt någon redigeringsrunda till. Det finns ganska många korrfel, som stör läsningen lite.