Ett steg i taget : ett barns kamp för att ta sig tillbaka till ett normalt liv

Den 26 april 2006 blev min yngsta dotter Gilla påkörd av en bil när hon cyklade hem från skolan. Hon blev allvarligt skadad och för att orka ta mig igenom dagarna skrev jag en liten dagbok/blogg. Det var en bra hjälp för att få ur mig alla känslor och som terapi. Jag publicerade den i ett nätforum (Lunarstorm) för att alla vi känner skulle kunna följa vad som hände och för att hennes syster Lizzy skulle slippa svara på en massa frågor. Jag ville bespara henne det. När jag fick förfrågan om jag inte kunde ge ut min text som en bok för att hjälpa andra föräldrar i samma situation började jag tänka igenom det. Resultatet har blivit följande sidor. När allt det här hände var jag själv med mina döttrar Lizzy, då 13 år och Gilla då 11 ½ år samt hundarna Hector, Bella och Busan, av rasen Puli. Det innebar att jag fick försöka ordna och lösa allt själv på bästa sätt. Med hjälp av mina föräldrar lyckades jag rätt bra. Utan dem hade det inte gått.