Nämn inte de döda

Hettan dallrar och luftfuktigheten är skyhög i Darwin, Australien när vi i denna fantastiskt spännande och händelserika deckare får stifta bekantskap med den unga väna konststuderande Greta från Gotland, den råbarkade och erfarna polisen Bluey från Darwin och hans nya gröna kollega Jess från Tiwiöarna strax utanför Darwin. Ett lik hittas brutalt skändat vid stranden och polischefen vill avskriva ärendet som en krokodilattack. Bluey och Jess håller inte med utan undersöker ärendet vidare. En oerhört tät och spännande intrig rullar nu upp sig. En intrig med starka inslag av rasism, våld mot kvinnor och barn samt ett utbrett förtryck mot ursprungsbefolkningen. Väldigt aktuellt och väldigt viktigt!
Det är sällan en bok är spännande från första till sista sidan, men det har Christina Wahldén lyckats med när hon väver ihop berättelsen på ett alldeles lysande sätt. Jag sträckläste! Kunde inte lägga ifrån mig boken. Helt tagen av de fantastiska miljöbeskrivningarna och full av nya lärdomar kring ännu ett lands förtryck av sin ursprungsbefolkning. Full pott från mig! Nästa bok i serien ligger på vänt...

Jag gillade handlingen och platsen den utspelade sig men den kändes väldigt långdragen, var lagom spännande men inget bita sig nagel spännande

Greta reser till Australien och hittar en död kvinna på stranden. Rör det sig om en krokodil attack? NÄ DÅ HADE BOKEN INTE VARIT ÖVER 300 SIDOR. Rätt seg bok utan större överraskningar men går att läsa.

Greta är en konststudent från Sverige som för närvarande befinner sig i Australien. En dag gör Greta ett makabert fynd på stranden. Det visar sig vara en sargad kvinnokropp. Till en början misstänker man att hon råkat ut för krokodiler men skadorna på kroppen tyder på annat.

Poliserna Bluey och Jess arbetar i norra Australien, i Darwin, och deras polisarbete kring fallet på stranden dras igång.

Detta är inte bara en deckare utan något mycket mer. Det är en stark berättelse där ursprungsbefolkningen i Australien skildras. Som läsare får jag ta del av deras historia och hur de möts av rasism och andra svårigheter i samhället.

Vilken bladvändare detta är. Berättelsen har ett driv och en riktigt kuslig stämning emellanåt. Det är verkligen en läsvärd bok med ett viktigt budskap.

Den här boken är en kriminalroman som har mer att ge en mordgåtan som ska lösas.

Greta kommer till Darwin i norra Australien för att läka efter systerns bortgång. Snart finner hon en död kvinna på stranden under en morgonpromenad. Poliserna Bluey och Jess kopplas in på fallet och snart är jakten på en förövare igång. Greta dras också in i fallet.

Utöver detta får vi veta en hel del om ursprungsbefolkningen i Australien. Ett folk som är utsatta för stora orättvisor och brutal behandling.

En deckare som utspelar sig i Darwin i Australien. Christina Wahldens miljöbeskrivningar är så målande att den dallrande, fuktiga hettan nästan går att ta på. De fall som ska lösas av polisen är otäcka påminnelser om övergrepp som kan pågå i princip mitt ibland oss, utan att vi ser det. Hur redan utsatta utnyttjas på värsta tänkbara sätt. Jag fastnar för bokens karaktärer och ser fram emot att lyssna på eller läsa del 2 i Darwin-deckarna!

Den här var en riktigt bra bok. En bra story som håller hela boken igenom. Spännande och med ett intressant persongalleri. Jag gillar båda poliserna. Tycker de är skildrade på ett levande sätt där deras olikheter berikar historien.  Att miljöbeskrivningarna är skickliga och att man får lära sig  om ursprungsbefolkningen i Australien är ännu ett plus. En riktig deckarpärla. Ska definitivt läsa del två när den kommer ut.

Oj vilken fantastisk deckardebut! När jag väl börjat läsa denna så kunde jag verkligen inte sluta. Det är sällan jag stöter på såna böcker.
Att boken utspelar sig i Darwin och Australien gör det inte sämre, utan snarare tvärtom. Mycket intressant att få höra om ett annat lands kultur, som man inte vet så mycket om.
Högt tempo och bra historia. Ser redan fram emot del 2!

Det är alltid lite extra spännande att läsa en deckare som tar med en till nya platser och till kulturer som man bara haft ganska vaga bilder av.

I ”Nämn inte de döda” tar Christina Wahldén med oss till Northern Territory i Australien och till den australiensiska ursprungsbefolkningens traditioner och föreställningsvärld. Titeln på boken kommer till exempel från uppfattningen att döda människors namn inte får nämnas en tid efter dödsfallet - inte ens om det råkar vara samma namn som någon annan i samma krets bär.

I denna miljö finner vi den gamle rutinerade polisen Bluey, hans nya kollega Jess och hennes rumskamrat Greta - en konststudent från Sverige som tar ett sabbatsår eller två i Australien. Just Greta fungerar väldigt bra för att förklara det för oss främmande samhället med svenska ögon, utan att det blir övertydligt att det är fråga om förklaringar som ska ge oss en djupare inblick i en delvis annan värld.

Det är också Greta som hittar det första offret när hon är ute på stranden. Det är inte helt enkelt att identifiera henne, men tack vare att Jess - med visst motstånd - kan tala med den ursprungsbefolkning som hon själv tillhör går det sakta men säkert ändå att ta sig framåt i en utredning som kommer att innehålla betydligt fler och ännu vidrigare brott än det första mordet. Just den kluvenhet som Jess upplever mellan sitt ursprung och sitt yrke är för övrigt en av de aspekter av berättelsen som jag själv fastnade mest för och som ger den ett lite mer tänkvärt djup än de flesta andra deckare.

Efter ett trauma vill Greta bort ett tag. Hon tar en paus i sina konststudier och drar till norra Australien, till Darwin, för att få lite lugn.

Men det blir inte riktigt som hon tänkt sig. Hon hittar nämligen en svårt sargad kvinna vid stranden.

Man tror först det är en krokodilattack, men mer och mer lutar åt att kvinnan blivit mördad.

Vem är kvinnan och vem är mördaren?

Poliserna Jess och Bluey får uppdraget att lösa detta.
Det blir betydligt större uppdrag än vad de kunnat tro.

Wow. Här har vi en spänningsroman som är en riktig bladvändare. Den är spännande, otäck och obehaglig, med ett bra driv framåt. Flera viktiga ämnen tas upp, som rasism, våld och förtryck mot kvinnor, barn och urbefolkning i Australien.

Jag gillar verkligen karaktärerna. De är intressanta att få följa. Miljöbeskrivningarna är målande och fina.

Detta är första delen i en serie med poliserna Jess och Bluey.

I slutet av oktober vann jag en bok i en tävling hos självaste författaren till boken, Christina Wahldén. Våra vägar har korsats några gånger i verkliga livet, bland annat för att vi delar intresset för litteratur och bor i Uppsala båda två. Men anmärkningsvärt var det att jag inte hade läst nån av hennes böcker. Det har råtts bot på nu i och med vinsten och att jag har läst Nämn inte de döda, den första boken i en serien Darwindeckare.

Greta lämnar konststudierna i Uppsala och Sverige efter ett par traumatiska händelser för Darwin i norra Australien. Där studerar hon lokal konst, alltså urinvånarnas konst, jobbar på en bar och… hittar ett lik. Gretas rumskompis Jess jobbar som polis tillsammans med den rätt bufflige, men ändå hjärtegode Bluey. Jess och Bluey får fallet på sitt bord. Det är inte helt enkelt när den döda visar sig vara en urinvånare. Och frågan är om hon är mördad eller ett offer för krokodiler…

Det är i hög luftfuktighet och i ett exotiskt djurliv som den här deckaren utspelar sig. Miljön är vacker, men farlig. Är det inte krokodiler som hotar, så är det brottslighet, ofta med droger och övergrepp som inslag. Svenska Greta utgör en stark kontrast till sin rumskompis Jess. Trots det Greta har varit med om, både hemma i Sverige och i Darwin, känns hon ganska naiv. Jess, däremot, har ett förflutet i den australiensiska naturen och kulturen. Detta är en klar fördel när hon blir den som får lotsa den betydligt mer erfarne polisen Bluey genom oskrivna regler bland urinvånarna, fram till gåtans lösning.

Det här är både annorlunda och spännande redan från start. Vidare får jag som läsare massor av aha-upplevelser kring bland annat urinvånarens situation och hur illa de behandlas i sitt hemland. Och så lär jag mig att kookaburra är nåt helt annat än ett underligt ord. Det finns flera viktiga teman i den här boken och det gör den också så speciell. Men… för att inte spoila för mycket nämner jag bara ett av dem: det finns ett litet HBTQ-tema i slutet. Så. Nu tycker jag att du ska läsa den själv – och förundras över världen down under…

Mitt omdöme blir det högsta.

Redan på de första sidorna kände jag att jag gillade denna bok.
Att den utspelar sig i Australien är en del av varför.
Det är alltid kul att lära sig mer om ett område och ibland kan man bli lite trött på att många deckare utspelar sig på samma ställen.
I denna bok får man också läsa mycket om ursprungsbefolkningen i Australien och deras seder och bruk. Man inser hur lite man kan om det.
Och även hur osannolikt segregerat det fortfarande är, speciellt här i den norra delen av landet som ofta kallas för laglöst.
Jag gillar poliserna Bluey och Jess som båda är sympatiska men har en hel del i bagaget.
Och jag tycker om den andra huvudkaraktären Greta, som är en svensk tjej som har tagit ett sabbatsår, för att komma bort från flera trauman hemma, och nu är i Darwin.

Boken börjar med en död kvinna som hittas på en strand. Har hon blivit offer för en krokodil eller har hon blivit mördad?
Vid obduktionen upptäcks flera slag mot huvudet som tyder på att hon har blivit ihjälslagen. Hon tillhör ursprungsbefolkningen och Jess känner igen henne.
Det blir svårt för Bluey och Jess när de ska söka efter mördaren då människorna ur ursprungsbefolkningen inte litar på poliser och vill prata.
Sedan tar en flicka livet av sig på en anstalt och även detta hamnar på Blueys och Jess bord.
De följer spår och ledtrådar och upptäcker en värld av ondska där människor inte är något värda. Och tiden är knapp..

Det är rysligt spännande och slutet är ruskigt bra.
Hela boken är så välskriven och det märks att författaren dels har rest mycket i Australien men också läst på mycket och gjort mycket research.
Jag vill läsa mer om Bluey, Jess och Greta och till min stora lycka kommer en hel serie, Darwin-serie. Nästa bok redan i vår! 😀
Läs, läs, läs!

En mkt spännande kriminalhistoria där man får en härlig personbeskrivning av alla i boken.
Nu vill man givetvis veta vad som händer m karaktärerna i bok 2. Tar upp problem som, prostitution och fattigdom i urbefolkningen mm
Svårt att lägga ifrån sig

Det här är en välskriven, spännande och informativ deckare som klarar konsten att baka in flera av de utmaningar som vi i dagens samhälle står inför. Boken tar upp problem som rasism, miljöförstöring och förtryck mot barn och kvinnor. Samtidigt klarar författaren att få in alla de klassiska ingredienserna som behövs för att skapa en riktigt spännande thriller. Dessutom är personporträtten osedvanligt intressanta och man känner sig hela tiden engagerad i deras liv.

För mig är Christina en ny bekantskap och jag blir alltid lika glad när man hittar nya författare som överraskar mig positivt. Det här är den första delen i en planerad serie om de två australienska poliserna Jess och Bluey och den lilla adopterade wallaby-ungen som följer Bluey i en väska. Det börjar med att den konststuderande unga svenska tjejen Greta reser till Australien för att bearbeta ett trauma. En dag vid stranden hittar Greta en död kvinna, hennes kropp är svårt sargad och till en början tror man att hon blivit attackerad av en krokodil men sanningen verkar dölja något mörkare.

En välskriven bok med ett bra flyt och bra språk som är lättläst och lätt att förstå. Den är spännande och håller ett driv framåt. Jag tycker inte att det är den klassiska krimnaldeckaren även om det är två poliser som jobbar ihop som sedvanligt, svårt att beskriva men den har ett mer djup tycker jag. Storyn berör nutida samhällsproblem så som rasism, förtryck, segregation och man får läsa en del om Australiens urbefolkning också - intressant tycker jag.

Den här var intressant eftersom den utspelar sig i Australien. Det är inte ofta man läser böcker som utspelar sig där. Det är en relativt typisk deckare med undantaget att en av poliserna tar hand om en vallabyunge som han döper till Mango. Jag älskar djuret.

Jag rekommenderar boken varmt. Den kändes trots sin klassiska deckarberättelse som en frisk fläkt.

En spänningsroman som utspelar sig i norra territoriet i Australien.
Boken tar upp flera aktuella ämnen som kvinnomisshandel och ursprungsbefolkningens situation. Del 1 i en kommande serie.
Jag blev helt fast direkt och ser fram emot del 2 som skall komma nästa år!