Vår tids slaveri : Om offer, förövare och samhällets roll

Exploatering, sexhandel och tvångsarbete. Dessa begrepp används ofta synonymt, men de täcks också av brottet människohandel. Vad är då människohandel? Är det frågan om organiserad brottslighet där kvinnor från fattigare länder tvingas att sälja sexuella tjänster i Sverige? Handlar det om så kallade EU-migranter som på egen hand eller med hjälp av "organisatörer" tar sig till Sverige för att tigga här? Eller rör det sig om arbetskraft från tredjeland, t.ex. papperslösa migranter, som utnyttjas i diverse former av tvångsarbete? På dessa frågor finns inget givet svar. Sanningen är att människohandel kan vara alla dessa företeelser, men kan även anta andra former. Vi tror gärna att Sverige är ett föregångsland i arbetet mot människohandel. Och i viss mån är denna uppfattning korrekt. Det finns dock stora problem som man inte bör blunda för. Dessa problem behandlas i denna bok inom ramen för olika rättsområden, nämligen straffrätt, migrationsrätt, arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Tanken är att inte enbart beskriva problem, utan även diskutera frågor som hur och varför. Förhoppningen är att på så sätt stimulera diskussioner som kan leda till att situationen för de drabbade förändras till det bättre. Den här boken är skriven för dig som är intresserad av dina medmänniskor och ett brott som av många beskrivs som vår tids slaveri. Författaren är doktor i juridik vid Uppsala universitet. Hon har även en masterexamen i euroasiatiska studier. Numera verksam som forskare vid Uppsala Center for Russian and Eurasian Studies (UCRS) i ett projekt om människohandel och brottsoffer som stöttas med medel från Brottsoffermyndigheten. Har anlitats som nationell expert av EU-kommissionen i frågor avseende straffrätt, EU-rätt samt migrations- och utlänningsrätt.