Peter Springare, polis

Författaren Peter Springare är ju främst polis, men har här tagit sig för att förmedla sin bild av rådande polisverksamhet. Mer precist handlar det mycket om hur omorganisationen av polisen har skötts, vad det lett till och hur det påverkat polisens prestation. Det är en ganska hård sågning från Peter, där ledningen för polismyndigheten beskrivs prioritera helt fel saker. Grova brott lämnas ouppklarade menar han, medan föreläsningar om värdegrund, mångfald och jämställdhet basuneras ut av inlejda organisations- och managementkonsulter. Det är "New Public Management" som introducerats som styrsystem hos polisen, vilket inte alls passar där, enligt Springare. Kärnverksamheten har tagit stryk och fokus har istället lagts på att ge en bättre bild av myndigheten än vad verkligheten berättar. Till sin hjälp har berörda polischefer en alltför stor kommunikationsavdelning, enligt Springare. Författarens 43 år som polis ger oss också en avslöjande inblick i den så kallade tystnadskultur vilken han anser slagit klorna i myndigheten. Att ifrågasätta eller kritisera berörd organisation och/eller inkompetent ledning, kan enligt Springare, leda till utfrysning och mobbning.

Det är ju främst en bok med fakta och idel myndighetstermer, som förvisso bör ha stort allmänintresse och kan vara en viktig källa till kunskap och debatt om vår polismyndighet. Det var ju en minst sagt skrämmande läsning att ta del av, att den funkar så dåligt och beskrivs djupt politiserad, där förvanskning av sanning även tycks ske. Men störst behållning hade jag nog av Peters ingående beskrivningar av det egna polisarbetet med speciella fall han involverats i och löst. Det var intressant att ta del av olika knarkspaningsfall, hur de la upp spaningen och avlyssnade kurirer, samt hur själva transaktionen av varor och pengar kan ske. En värld man inte kände till, brottslingarna är påhittiga i vissa fall.