Svenskan : ett språk att äga, älska och ärva

Språkförsvaret startade som en privat webbsida 2002. Efter hand anslöt sig många likasinnade och under våren 2005 bildades nätverket Språkförsvaret. 2011 ombildades vi till en förening. Språkförsvaret är en partipolitiskt obunden ideell organisation. Vi står språkpolitiskt på tre ben: Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; vi förordar mångspråkighet; vi stödjer mellannordisk språkförståelse. I Programförklaringen som avslutar denna antologi, förklarar vi vår språkpolitik närmare. Man kan också kallas Språkförsvaret en internetbaserad lobbyorganisation för svenska språket. Alla artiklar, insändare och brev som medlemmar har skrivit, ligger på vår webbplats http:www.sprakforsvaret.se/sf/ Denna antologi, som innehåller dokument fr.o.m. 2004, vänder sig inte enbart till en akademisk publik. Språkförsvarets ambition är att förankra försvaret av det svenska språket hos den breda allmänheten. Antologin speglar därför alla uttrycksmedel som Språkförsvaret har använt i sin opinionsbildande verksamhet - från vetenskapliga artiklar till insändare och brev, som rentav anför emotionella argument. Antologin inleds med en artikel, "Språk att äga, älska och ärva", av Jonathan Smith, engelsman och medlem av Språkförsvaret. Denna kärleksförklaring till det svenska språket vittnar om att språk kan erövras och att svenska språket inte sitter i blodet, i hud- eller ögonfärgen. Det är en viktig avgränsning mot dem som vill använda sig av svenskan i exkluderande syfte. Temat "Moderna språk" (sid. 10 - 21) illustrerar vårt andra ben, nämligen vårt stöd till mångspråkigheten. Artiklarna är riktade mot föreställningen att det räcker med att svenskarna bara lär sig ett främmande språk, engelska. Tvärtom innebär mångspråkighet en spetsfördel, eftersom hela världen inte talar engelska, och man säljer dessutom bäst på köparens språk. En av skribenterna, Frank-Michael Kirsch, har för övrigt skrivit en stridsskrift, "Språklöshet", på samma tema. Artiklarna i tema "Engelskans ställning i Sverige" (sid. 22 - 37) behandlar fenomenet engelskspråkiga skolor i Sverige och förslaget om att tidigarelägga engelska till årskurs ett i grundskolan. Bådadera undergräver i praktiken svenska språkets ställning. Artikeln "Övertro på engelskans betydelse" i Svenska Dagbladet den 20/11 2009 som skrevs tillsammans med två ledamöter från Svenska Akademien och Språkrådets f.d. chef väckte mycken uppmärksamhet i svenska massmedier. Givetvis har Språkförsvaret också länkat till motinläggen i Svenska Dagbladet på sin webbplats. Denna anmärkning gäller alla fall, där medlemmar i Språkförsvaret deltagit i debatter. Språkförsvaret har också uppmärksammat svenskans ställning i EU. I de båda artiklar, som ingår i temat "Svenskan i EU" (sid. 38 - 44), diskuteras den nonchalans - eller naivitet - i för hållande till försvaret av svenska språket som regeringsföreträdare för Sverige har uppvisat alltsedan medlemskapsunderhandlingarna inleddes. Temat "Svenska som huvudspråk i Sverige (sid. 45 - 92) är det absolut tyngsta avsnittet i antologin. Språkförsvaret ställde sig redan i samband med nätverkets bildande 2005 uppgiften att prioritera kampen för tillkomsten av en språklag i Sverige. En sådan antogs också av en enhällig riksdag 2009. Urvalet av dokument speglar att Språkförsvaret har haft en genomtänkt språkpolitik från första början och att denna bedrivits konsekvent och ihärdigt. Dessutom har Språkförsvaret varit på hugget och försökt gripa in vid flera tillfällen. En del av artiklarna har haft en mycket stor läsekrets. Språkförsvaret har också kritiserat den språkliga låt-gå-politiken inom den svenska högskolan - se temat "Svenskan kontra engelskan på högskolan" (sid. 93 - 112). Det öppna brev "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" låg dessutom till grund för artiklar, som publicera