Rött, vitt och kungligt blått

En bok om att försöka hitta sig själv på så många plan som det ens är möjligt... Sidor fulla av kärlek, saknad och känslor som är överallt och ingenstans! Rekommenderas!

Jag blev tipsad om den här boken från flera booktubers både amerikanska och brittiska. Kan inte säga vad det var som lockade med boken men tror det var de olika booktubernas hyllning och entusiasm över boken i sin helhet, författarens sätt att skriva och karaktärerna.

Vi får följa USA:s första kvinnliga presidents son Alexander (kallas för Alex) och det är han som är berättarrösten genom boken sidor. På "andra sidan" får vi träffa Henry prinsen av Wales. De båda killarna har "känt" varandra sedan Os i Rio och de har långtifrån kommit överens. Anledningen? Det verkar som ingen av dem egentligen vet varför...

Vi får följa med Alex när det är dags att återvända till Storbritannien på prinsbröllop; det är prins Philip (Henrys storebror) som ska gifta sig och självklart är Amerikas förste son inbjuden tillsammans med sin syster June. Men det går Riktigt galet och det är inget som någon av killarna vill ta på sig. Men då det är på brittisk mark som allt hänt så är det Alex som får återvända med svansen mellan benen för att reparera relationen mellan länderna; men jag tror varken fru president eller drottningen av Storbritannien hade anat Hur relationen skulle se ut i slutänden...

En bok jag varmt kan rekommendera ibland kommer jag på mig själv med att hålla andan och tjuvläs längre fram på sidan bara för oron att de ska hände de båda huvudkaraktärerna något. Skulle mer än gärna läsa vidare om Henry och Alex och veta mer hur det går!

Ibland känner jag starkt att jag behöver blanda min läsning mer än jag gör. Jag läser mest deckare, spänningsromaner och thrillrar. Det kan bli lite för mycket av brott som mord och andra eländen. För ett tag sen fick jag nys om en feelgoodroman inom genren romance, en roman som dessutom hade ett HBTQ-tema. När det så blev dags för årets (2021) bokrea fanns boken där till bra pris och jag köpte den. Nu har jag läst ut Casey McQuistons debutbok Rött, vitt & kungligt blått.

Kort och gott kan en säga att den här boken handlar om Alex, son till USA:s första kvinnliga president, och Henry, prins av Wales. Alex, tillsammans med sin syster June och deras bästis Nora, utgör en sorts influencer-makt som naturligtvis används politiskt. Tyvärr har Alex en ärkefiende, prins Henry av Wales. Deras fiendeskap trappas upp under ett bröllop. Såväl Vita huset som det brittiska kungahuset kräver att de måste låtsas vara vänner tills historien med tårtan har dragit förbi. När den gör det har Alex och Henry inte bara blivit vänner utan… lite mer. Och vilket hot utgör inte detta mot såväl nutida planer som gamla traditioner?

Den här romanen har egentligen bara två karaktärer, Alex och Henry, men självklart är de påverkade av sina respektive bakgrunder och miljöer. De kan inte träffas hur och när de vill utan får stjäla till sig möten. Däremellan pågår en bitsk sms-konversation, ganska många mejl och ett och annat nattligt telefonsamtal. Övriga karaktärer är tämligen bleka och författaren ägnar ingen större kraft åt att beskriva vare sig dem eller miljöerna. Här är det presidentsonen och prinsen som är helt i centrum. Och det är roligt. Dialogerna är rappa, bitskheten har jag redan skrivit om. Ironisk ton och brittisk torr humor kan läggas därtill. Bokens kapitel är lite för långa för att helt passa min smak. Men däremot är formgivningen av boken nästan en riktig fullträff – förutom pappersvalet som gör boken väldigt tung att hålla i.

Boken ger mig inte direkt nånting att fundera över lång tid efter läsningen, utan snarare stunder av förströelse medan jag läser. Det är ju dess syfte, att underhålla. Historien är ganska förutsägbar. Samtidigt kan jag avslöja att jag faktiskt har funderat på hur det skulle vara om nåt sånt här skedde i verkligheten.

Mitt omdöme blir högt.

Jag gillar normalt sett inte feelgood men när jag i en lässvacka blev rekommenderad denna så rycktes till och med jag med. Äntligen en feelgoodbok med HBTQ-tema! Trots att den likt många andra feelgoodböcker stundvis är riktigt orealistisk dras man snabbt med och känner för mer eller mindre alla karaktärer. Den känns rolig och nytänkande och förtjänar absolut mer uppmärksamhet än den fått, särskilt eftersom den går ifrån de normativa feelgoodböckerna där det allt som oftast är ett heteropar i centrum.

Okey first of all, can we please stop romanticize toxic relationships?! Saying “fuck you”, “I hate you”, “you’re the worst” is NEVER cute or romantic. This was basically the only things Alex and Henry said to each other when they came up for air after making out constantly for 150 pages. I would have loved 150 pages of character (and relationship) development but instead I was supposed to believe that this shallow and emotionless relationship is the love story of the ages?? I don’t think so.

I also think it’s funny how the author tried to fit every marginalised group in the story, which felt more like a checklist and not like genuine representation, but still managed to write the most stereotypical characters ever?? June and Nora are basically the same person. Alex is a rude, condescending ass but “in a funny way” so we’re supposed to like him even if he’s a dick to other people. When he said he wanted to make the world a better place I actually laughed out loud. Henry is just... boring?? I think I’m supposed to like them because “omg they’re referencing pop culture and communicate through ironic banter that’s sooo relatable” but I don’t. I’ve never cared less about two main characters and their relationship actually.

The politics!! I was actually looking forward to a fictional story where politics play a big part of it. However, like with everything else in this book, it was disappointing. It’s just not realistic in any way. The Democrats are made out to be super woke and flawless and as long as they rule the country everything will be covered in pink fluff, rainbows and unicorn glitter while We shall overcome is playing in the background. The Republicans on the other hand are horrible homophobic racists and sexual predators, who might be directly related to Satan himself. “But it’s fictional”. Sure, but here’s the thing - the majority of the American people are literally *afraid* of the opposing party and this story is pushing the narrative that republicans are bad people that you should hate. Don’t tell me “it’s just a romance without political impact” bc I will fight you.

Okey end of rant: This book was just way too long! If you can delete 200 pages at random without any impact on the story then you’ve done something wrong. It feels like someone just wrote a lot of fan fiction short stories, put them together and added something vaguely resembling a plot and somehow managed to get it published as a book.

And also Texas??? I’m sorry, I didn’t realise I was reading fantasy...

Helt ok romance med politisk inriktning, skulle dock nästan vilja säga att den riktar sig mer till unga vuxna.

Alex Claremont-Diaz. Sagolikt snygg, son till USA:s första kvinnliga president, och han trivs som en tupp i vita huset och med alla mingel-fester och all uppmärksamhet som det innebär. En av de mer anmärkningsvärda festerna som ingår i presidentsonskapet är ett bröllop i det brittiska kungahuset, och i samband med det hamnar han i slagsmål med Storbritanniens prins Henry. Först är det bråket och slagsmålet som skakar kronan och det amerikanska presidentskapet. Att slåss i sådana sammanhang är förstås dålig PR för båda länderna, och det beslutas att Alex och Henry ska "lajva" bästa vänner och åka iväg på resor, gå på tennis och invigningar ihop och allmänt låtsas vara riktigt bra polare för att inte flagga utåt med sin ovänskap. Detta blir dock början på något annat - en spirande romans - och helt plötsligt skakas både kungahus och amerikanska väljare av något som tycks långt mycket värre än slagsmål: en kärlek mellan två män, så stark att den kan försätta berg. Och kanske rasera kungadömen och demokratier på samma gång?

Okej jag förvarnar er, här kommer en förbannat bitter recension. Jag läste igenom den igen och insåg att det låter som att jag ogillar boken mer än jag gör, och också som att jag inte tror på stormande kärlek. Men jag både gillade boken och tror på kärlek som sveper en av stolen! Jag tror bara inte på att den alltid håller för evigt och jag kan bli matt av att läsa om stora ord som till sist vattnas ut. Här är vad jag skrev:

Först och främst måste jag nämna nåt som jag inte kunnat skaka av mig: min genomgående tanke under hela boken är att författaren måste ha ägnat stor del av sin ungdom åt att skriva fan fiction. Den här berättelsen KÄNNS som fan fiction, en sån variant där men låter ärkefienderna a la Malfoy och Potter bli älskande par istället. Det innebär inte att det är dåligt, bara att det är så det känns, kanske för att det börjar i ett fiendeskap och sedan övergår till något annat.

Däremot har jag svårt att skaka av mig att det är smetigt. Det är lite för kärleksdrypande, men jag är också medveten om att det ska föreställa (typ?) den första riktiga kärleken (fast de är över 20 så det känns lite sent för tonårsromanser... men kanske i och med att de inte helt varit på det klara med sin läggning tidigare att det kan anses som den första riktiga kärleken ändå), och den första kärleken var förstås något utöver det vanliga. Den var helt klart det starkaste jag upplevt. MEN: och här kommer min bitterhet in, den var också övergående. Den höll inte. Jag är inte ihop med min första pojkvän längre, långt ifrån (och thank god), och jag kan inte riktigt köpa att Henry och Alex kommer att vara tillsammans för evigt för det är SÅ STORA ORD men de är så himla unga och så himla... nya. På det de gör. Jag vet att det är par som hängt från så tidig ålder och sen gift sig och skaffat barn och kört hela villavolvovovve-grejen, och det kan mycket väl hålla för de här två också, bara att jag inte är fullt så övertygad som författaren nog vill att jag ska vara. Jag känner mig cynisk, men också (tråkigt) realistisk, och himlar lite med ögonen åt alla "jag älskar dig så jävla mycket" som boken kryllar av. För boken är så himla lång. Det är så MYCKET kärleksdrypande scener och det är så smetigt och kladdigt och jag vet inte, jag tröttnar.

Jag hejar inte riktigt på Alex heller för jag tycker han är så tonårig och självupptagen och... ja alltså han ÄR ju precis som man var som tonåring så det är helt korrekt återgivet men jag gillar inte hur jag var som tonåring och det säger kanske något? Man tror ju att man kan allt, vet allt och att det man upplever är starkare än allt alla andra upplever. Och just så är han. Med den skillnaden att han dessutom har hur mycket pengar som helst att använda till att skapa scener och vara dramatisk och ha fest och att dejta, och tack gud att jag inte hade det i den åldern för jag hade heller inte kunnat hantera det. Jag rycks helt enkelt inte med. Jag står utanför, Alex och Henry är jättekära men det kommer inte riktigt åt mig, jag är 30 plus och skakar på huvudet och tänker att det finns andra personer också, att han inte är viktigast och att hans kärlekshistoria är ganska långtråkig för den är precis som alla andras. Ja förutom att det är med prinsen av England, då.

Äsch nu märker jag att jag blir lika långrandig som boken. Dags att runda av. Fint, glatt, men smetigt och oändligt långt (18 timmar ljudbok, det är ju fan en Dostojevskij). Jaja, that's a wrap.

En himla härlig bok. Det kan vara något av det bästa jag har läst på ett tag, en väldigt trevlig bok.

En romantisk och hissnande bok.
Om politik och monarki. Prinsen Henry och Presidentsonen Alex blir kära i varandra men kan deras två länder acceptera kärleken?

Ibland när jag läser en bok får jag känslan ”Åh, den här boken skulle bli en så bra film!” När jag lyssnade på boken ”Rött, vitt och kungligt blått” av Casey McQuiston fick jag den känslan. Jag blir insugen direkt i historien och har svårt att sluta lyssna. Det bästa är att Amazon Studios redan har börjat planera för en filmatisering av boken. 😍

Boken utspelar år 2020, men det finns ingen corona och Amerika har en kvinnlig president. Presidentens son Alex har en ärkefiende, prins Henry av Wales. Efter ett bråk tvingas de inför media låtsas vara bästa vänner. Efter ett tag blir de vänner på riktigt. En vänskap som utvecklas till något djupare än bara vänskap. Det är en förbjuden kärlek eftersom Alex mamma vill bli omvald till presidentposten i 4 år till. Dessutom är det inte ok för en kunglighet att vara gay. 🇺🇸🏳️‍🌈🇬🇧

Jag älskade verkligen den här boken och kan verkligen rekommendera den till alla som vill ha lite mer romance i sitt liv. Den här boken framkallar både skratt och glädjetårar samtidigt som den tar upp viktiga frågan att alla ska ha rätt till kärlek oavsett vem den du älskar är. Kom ihåg: All kärlek är bra kärlek! ❤️❤️❤️

McQuiston har skapat något alldeles underbart. En episk historia om en förbjuden kärlek i modern tid. En drömprins och en karismatisk presidentson, trånande längtan och passionerade möten. Och i bakgrunden väntar en omvalskampanj, en konservativ drottning och skvallerpressen.

Allt är berättat så trovärdigt och precist, med dialoger som sätter tonen helt rätt. Karaktärerna känns djupa och intressanta, och jag vill dyka rätt in och vara en i gänget. Och miljöerna -att förlägga en berättelse på två så fantasieggande platser som Vita huset och Buckingham palace är briljant. Det är modernt, underhållande, ungdomligt, romantiskt och så oerhört, oerhört bra.

Vad roligt att läsa en hel feelgoodroman som fokuserar på män, och speciellt när det kommer till två så högt uppsatta sådana. Alex är son till USA:s president och han har ett rykte om sig att vara en riktig kvinnokarl och trubbelmakare (egentligen gör han bara sin egen grej). Sedan han var i tonåren har han stört sig på prins Henry av Storbritannien och när han och familjen blir bjudna på ett kungligt bröllop i Storbritannien vill han inte åka. Dels för att han inte tycker om monarkin, och dels för att han vet att han då måste träffa prins Henry. Mötet mellan dem blir precis lika tumultartat som man kan tänka sig, och plötsligt står både Alex och prins Henry inför ett helt nytt uppdrag; de måste visa att de är vänner för att inte förstöra för sina respektive familjer och ländernas relation med varandra.

Det är en trevlig värld McQuiston har skapat. En kvinnlig president, som dessutom är en frånskild kvinna med två barn. Hennes före detta man är visserligen också politiker men också mexikansk invandrare.  Alex och systern June har en väldigt nära relation och de har den gemensamma bästa vännen Nora. Det enda smolket i bägaren är att vare sig Alex eller prins Henry riktigt kan vara sig själva, men det är också fint att se hur föräldrarna, i alla fall Alex mamma, står på sina barns sida i vått och torrt och släpper även sådant som är viktigt för karriären.

Persongalleriet är lagom stort, och karaktärerna är fantastiska. Det är så att man vill bli bästis med hela bunten, trots att de kommer från en helt annan värld. Jag gillar Alex stora, ironiska personlighet och den relation han har med sin syster och bästa vän är avundsvärd. Det är spännande att följa Alex utveckling genom boken. I början känns det inte riktigt som att jag kommer att tycka om honom, men det gör jag verkligen mer och mer allt eftersom. 

Ibland kanske det är lite klyschigt, men det är också spännande, unikt och alla känslorna känns trovärdiga. Alla i boken är bara människor, trots sina titlar, och har exakt samma funderingar och nojor som alla andra som blir kära i någon, och det är fint att se.

Uppläsningen av Emil Almén är strålande.

Jag gillar denna boken, storyn har en ny twist för all historier om sann kärlek. Mysig bok som jag varmt rekommenderar.

Alex Claremont-Diaz är son till USA:s första kvinnliga president och tillsammans med sin syster June och deras bästa kompis Nora, utgör de Vita huset-trion som ses ständigt på sociala medier när de festar runt på galor och tillställningar och far land och rike runt.

När de blivit inbjudna till ett kungligt bröllop i Storbritannien vill de egentligen inte åka. Dels föraktar de monarkin, dels vet Alex att han kommer att vara tvungen att träffa sin ärkefiende, Prins Henry.
På festen utbryter ett slagsmål som skapar stora rubriker och skakar om relationen mellan de två länderna. För att ställa allt till rätta måste Alex och Henry iscensätta en vänskapsrelation för att det ska se ut som att de är goda vänner och de tvingas att börja umgås. Dock dröjer det inte länge innan de inser att det finns starkare känslor mellan dem. Men kan verkligen en prins och en presidentson, från två av världens mäktigaste länder, ha en relation?

Den här boken gjorde mig positivt överraskad! Jag hade förvisso hört att den skulle vara bra och den har blivit utsedd till Årets Bästa Romance och Årets Bästa Debut i Goodreads Choice Awards så, men jag tänkte att den ändå inte var något för mig. Trodde att den skulle innehålla en massa överklassvammel och vara väldigt snobbig. Men så var det inte alls. Snarare tvärtom då personerna ofta belyser problemen i sina kändisskap och oftare föredrar att käka pizza med familjen, dricka vin ur plastmuggar och slappa på soffan, än vad de gillar att shoppa märkeskläder, åka limousine och dricka dyr champagne.

Jag gillar verkligen relationerna i boken, både att syskonkärleken är så stark, att föräldrarna alltid sätter sina barns välmående framför karriärerna och hur fint Alex och Henrys kärlek porträtteras.

Jag gillar hur maktpositionerna problematiseras och hur vackert Hbtq-rörelsen skildras. Och jag gillar hur boken ger mig en känsla av att en annan värld är möjlig.

Den här boken gav mig så många blandade känslor! Hade svårt för den i början men fastnade totalt efter några sidor, grät, skrattade, rodnade och tillslut la jag ifrån mig boken med ett leende. Den är smart, kvick och rolig. Och samtidigt stormar känslorna och karaktärerna får djup. Så himla fin helt enkelt.

Fantastiskt fin berättelse som jag skulle beskriva som vacker, rolig, sexig och som har en massa underbara karaktärer. Förstår att boken blivit så hypad. Enda minuset är en sak i slutet som jag inte tänker nämna här men som de hade kunnat skippa för min del. Fyra väldigt starka stjärnor.

Amerikanska presidentens son har alltid haft en outtalad fejd med den brittiska prinsen. På ett bröllop när det sin spets när de välter bordet med den vackra bröllopstårtan! För att rädda sina respektive rykten i pressen och visa att det inte finns något ont mellan dem måste de börja umgås och visa sig som vänner för hela världen. Successivt växer känslor fram mellan dem, känslor som kanske funnits där hela tiden?

Här drabbas man verkligen av alla känslor under läsningens gång.
Man får skratta högt, skämmas lite och gråta en skvätt.
Till och med politiken är väldigt spännande och intressant och ger ytterligare ett djup.
Men det allra bästa är ändå relationerna och framförallt den som utvecklas mellan Alex och Henry, men även mellan syskon, vänner, föräldrar och anställda.
McQuiston skriver på ett sätt som gör det väldigt lätt att läsa.

Fantastiskt charmig bok, med karaktärer jag blev helt kär i (ville bli bästis med hela bunten) och en intressant alternativ verklighet, där vi får se en annan president efter Obama. Den här boken är ibland lite klyschig, men otroligt söt, rolig och känns också väldigt relevant.
Karaktärerna är lätta att gilla, och att relatera till, fast de lever i en så udda värld (som presidentbarn, prins och jetsetters osv) och jag tycker att kärlekshistorien är helt ljuvlig, sådär att en liksom inte kan sluta le och heja på dem. Dessutom är jag tacksam att vi slipper fåniga triangeldraman och onödiga draman.
Läs den!
(Ljudboken är riktigt bra också, kan tilläggas.)

”Rött, vitt och kungligt blått” påminner mig om varför jag älskar att läsa. Sällan har jag skrattat och känt så mycket när jag läst. Det är stundtals befriande klyschigt, men allt oftare helt unikt och oerhört viktigt, och jag hoppas att den här strålande debuten får lite mer av all uppmärksamhet den förtjänar! En romantisk historia om något större och viktigare än enbart den starka kärleken mellan två unga människor.

Rött, vitt och kungligt blått är en underbar bok. Jag fastnade snabbt för den. Det är en berättelse om förbjuden kärlek mellan två killar som båda lever offentliga liv, Alex mamma är USAs president och Henry är brittisk prins. Varje handling de utför kan eventuellt sabotera ett presidentval eller “skämma ut” det brittiska kungahuset. Deras kamp för kärleken berör en, man sitter och hejar på dem genom alla hinder som de måste ta sig igenom och bara hoppas att allt ska lösa sig för dem. McQuiston har lyckats skapa en underbar kemi mellan karaktärerna, och de kvicka replikerna och humorn framkallar småskratt titt som tätt och skapar en mycket nöjsam läsupplevelse.

Något som jag tyckte var extra tilltalande med boken är att vi får se en alternativ verklighet i USA efter att Barack Obama lämnat Vita huset. I den här “verkligheten” fick USA sin första kvinnliga president, en frånskild kvinna med två barn från det äktenskapet, och barnen har mexikanskt påbrå från sin pappa. Där den största skandalen är att två män blir kära i varandra.

En rolig och varm bok om förbjuden kärlek som berör! Som även tar upp ett viktigt ämne, då det finns alldeles för lite hbtq romance-böcker på svenska. Rött, vitt och kungligt blått är en bok som man borde läsa!

'Rött, vitt & kungligt blått' av Casey McQuiston.

Alex Claremont-Diaz är son till USA:s första kvinnliga president och tillsammans med sin syster och deras bästa vän utgör de Vita Huset-trion. Livet är fantastiskt.
Men Alex har en ärkefiende - Prins Henry av Wales. Ett bråk som hamnar på världens alla löpsedlar gör att de måste låtsas vara vänner.. Men den vänskapen, som från början var på låtsas, utvecklas snart till något mer. Något djupare. En kärlek. 📚

OMFG! Dra mig baklänges vilken jävla kärlekshistoria!!
Så modern, passionerad, vågad, sexuell, romantisk, historisk - helt underbar!
Jag älskar den. Jag älskar allt med denna bok! Karaktärerna - Alex, den kaxige presidentsonen som kan få vem han än vill ha.
Prins Henry, reserverad och ömtålig men stark som en fucking oxe.
June, en klippa och hon verkar bara så jäkla cool.
Nora, öh hallå - behöver jag ens nämna henne?! Smart. Modig.

Alltså. Jag vet typ inte vad jag ska skriva.
Det är en sådan modern kärleksroman - en kärleksroman som bryter normer. Så viktig. Så aktuell. 'Rött, vitt & kungligt blått' av Casey McQuiston får 5 av 5 bokryggar 📚📚📚📚📚

Jag fastnade snabbt för denna romance-roman då den har ett ungdomligt språk och kvick humor. Det som charmar mig är kemin mellan karaktärerna, det känns väldigt äkta. Det här är en modern och hoppfull berättelse.

En helt underbar romance! Jag lyssnade på den som ljudbok men blev så förälskad att jag var tvungen att köpa ett fysiskt exemplar för att ha den i min bokhylla. Den lämnade mig med glädje i hjärtat och kommer läsas om!

Förbjuden kärlek när den är som bäst!
En modern och samtida kärlekshistoria som verkligen fängslar & berör.
Välskriven med ett bra tempo i boken, fängslande pärm till pärm läsning, omöjlig att lägga ifrån sig!

Det här är en härlig bok om kärlek. Alex och Henry är ett oväntat par. Alex bor i vita huset eftersom hans mamma är Amerikas president. Hans pappa är mexikansk invandrare och han är också politiker. Tillsammans med sin syster Justine och vicepresidentens barnbarn Nora bildar de vita huset-trion. Henry är prins i Storbritannien och dotterson till drottningen. På Henrys bror Philips bröllop ställer Alex till med en skandal. Det bestäms att Alex och Henry ska umgås för att visa världen att de är bästa vänner. De träffas och det blir vänskap, sex och kärlek. Tidningarna skriver om deras relation och det kommer olyckligt nog när det närmar sig presidentval i USA och Alex mamma Ellen kampanjar för en andra omgång i vita huset. Jag blir så glad av den här boken. Det är rolig, varm och svår att lägga ifrån sig. Boken har många intressanta personer som livvakter och medarbetare. Det verkar som om författaren har gjort en gedigen research gällande både amerikansk politik och engelska kungahuset. Jag tycker att det behövs skönlitteratur som handlar om kärlek mellan personer av samma kön. Läs den.

En förbjuden kärlek som berör och påverkar!

Jag förstår att den här boken har vunnit Goodreads Choice Awards 2019 för bästa romance och debutroman. Jag berörs av deras relation och kamp om att få vara tillsammans. Boken kändes lite lång där i mitten, men berättelsen är fin och jag drogs ändå med. Man kan verkligen känna deras stora hinder, och problematiken i att komma ut som prins och som presidentson. Man hejar och hoppas att allt ska bli bra. De är underbara karaktärer och jag kan starkt rekommendera denna romancepärla.

Jag fullkomligt älskar den här boken! Så humoristisk, med underbara karaktärer och ett tydligt och viktigt budskap.
Språket är roligt och lätt att följa med i. Jag blev alldeles varm inombords när jag läste den här.
Karaktärerna har ett verklighetstroget djup som gör att man fastnar för dem. Man ser fram emot att få läsa om deras val.
Förutom humorn finns där också delar som tar ett ordentligt tag om läsarens hjärta. Man blir berörd och bitvis väldigt arg.

Rekommenderas verkligen!

Magiskt bra bok! Romantisk, mysig och rolig, och med en lagom dos svärta. Alex och Henry är underbara karaktärer och jag läste med ett leende på läpparna mest hela tiden. Perfekt underhållning. Alla borde läsa!

En intressant storyline, kändes dock ofta som att berättelsen inte gick framåt. Oavsett Läsvärd för det viktiga budskapet den återger.