Släkte

Bok av Torbjörn Flygt
Flygts tonsäkerhet och känsla för dialog och hans skickliga textkonstruktion, där olika tidsplan elegant vävs samman, är förförande. Aftonbladet Han kan med en självklarhet få förunnad fängsla läsaren. // Det är sinnligt, ömsint, sorgligt. // Denna bok måste sättas upp på en scen - snart. Sydsvenskan Jes ser inte direkt fram emot att åka ut på landet med Gösta för att fira hans födelsedag. Kanske för att de inte är en vanlig familj. Gösta är hans styvfar, hans halvbror Jakob sitter inne, de ska tillbringa helgen hos Jakobs sambo Linda och Amadeus, hennes son som hon har med en annan man. Jes är tafatt, men också driven av en stark pliktkänsla och en hel del skuld. Den här helgen sätter hans familjekänsla honom på svåra prov, men får honom också att samla ihop sig och visa sidor som han kanske själv inte visste att han hade. Släkte är ett relationsdrama från Sveriges baksida, från slättlandens, bilvrakens, missbrukets, småkriminalitetens och eternitfasadernas land. Torbjörn Flygt skildrar dem som befolkar detta land med medkänsla och inlevelse. Det är en förtjänst att texten pratar om de större frågorna utifrån detaljerna, de specifika situationerna och personerna. Den otvungna känsla det skapar drar in mig i boken. Göteborgs-Posten Släkte, förtätad och elegant laddad, ordnar tydligt in sig i samma anda som Torbjörn Flygt skapade redan i sin genombrottsroman Underdog. Ibland glimmar klassvreden till som en svart och hård diamant. Då blir världen tydlig, lungorna fylls med syre och Flygts språkliga träffsäkerhet - som alltid är befriande stor - blir ännu mer drabbande, meningarna blir som vinande piskrapp. Gefle Dagblad Med Släkte har Flygt åstadkommit en samtidsskildring som både övertygar och engagerar. Skånska Dagbladet Flygt har ett tiotal böcker under bältet och målar med mycket säker hand upp misären. // Det är ett drama som gjort för teatern. Dagens Nyheter Det är en intressant diskussion om familj och ansvar som Torbjörn Flygt för fram i romanen. Vad lägger vi egentligen in i begreppet familj? Hur mycket social konstruktion är det? Och vilket ansvar har medlemmarna för varandra? Svenska dagbladet
Efter att ha läst Torbjörn Flygts roman "Släkte" vet man definitivt att det inte alltid blir som man har tänkt sig.

Jag tänker inte påstå att jag vet exakt vad det är som Torbjörn Flygt vill ha sagt med sin roman "Släkte", men jag tycker att det är en intressant situation; att Jesper väljer att göra sig allt det här besväret för en Alzheimersjuk man som inte är hans biologiska pappa och som verkar ha varit en tyrann när Jesper växte upp. Under de förutsättningarna tror jag inte att jag skulle ha gjort som Jesper. Å andra sidan kan jag inte heller veta hur det är att vara Jesper och att ha gått igenom det som han har gjort.

På vissa ställen tyckte jag att berättelsen var rörig och förvirrande, eftersom Torbjörn Flygt inte alltid var tydlig med vad som var tillbakablickar och vad som var nutid. Att han inte heller på ett tydligt sätt markerade dialogerna, gjorde att jag inledningsvis var väldigt förvirrad. Fast just det sistnämnda kom jag fort in i.

Som helhet tyckte jag att det var en intressant berättelse som väckte en del tankar och reaktioner. "Släkte" kan nog utgöra ett bra diskussionsunderlag.