Blodsband

Fyra killar firar sin muck på en Finlandsfärja. Ett fylleslag som slutar med en fruktasvärd våldtäkt. 25 år senare hittas en framgångsrik advokat brutalt mördad i sin fina lägenhet i Stockholm. Kriminalinspektörerna Oscar Bodfors och Sasha Blagojevic leder utredningen.

Det här är Edvard Fenviks debutroman. En klassisk polisroman för fokuset ligger på själva polisutredningen. Poliserna är vanliga människor som jobbar sin arbetsdag och sen åker hem till sitt eget liv. Detaljrika Stockholmsskildringar gör att man enkelt följer med vart det utspelas. Eftersom jag själv bor i Bromma gillar jag att en del av handlingen är förlagd hit. Parallellt får vi följa mördarens uppväxt utan att det avslöjas vem det är. Tidigt förstår man att händelserna hänger ihop, men det är ju vägen dit sim är spännande. Tempot i boken är lite lugnare än i en del andra deckare, men det blir inte tråkigt för språket och utredningsdetaljerna håller intresset uppe. Tempot stiger ju närmare man kommer den rafflande upplösningen.

Jag läser gärna de kommande delarna i den här serien.

Edvard Fenvik är en pseudonym, och det mysteriet återstår att lösa.

Både jag ock min man tyckte väldigt mycket om Blodsband. Det är en klassisk polisroman/pusseldeckare som är mycket välskriven och spännande. En riktig bladvändare!

Boken är lättläst, välskriven och spännande från början till slutet.

Längtar efter andra delen av denna poliskriminal serien.

Boken Blodsband av Edvard Fenvik är, välförtjänt, nominerad till Årets bästa svenska deckardebut 2020 av Svenska Deckarakademin.

Det är en klassisk polisdeckare som är lättläst, välskrivet och snyggt upplagt. Texten flyter på med lätthet. Det är spännande utan att bli överdrivet eller alltför dramatiskt.

Jag njuter av att lyssna på hur polisinspektörerna Oscar Bodfors och Sascha Blagojevic och deras kollegor lägger ett pussel för att ringa in mördaren. Det känns befriande med huvudpersoner som verkar må bra, har ett fungerande privatliv och gillar att jobba ihop! Det känns helt enkelt som trovärdigt, något jag uppskattar efter en hel del deckare som tar ut svängarna rejält då det gäller dysfunktionalitet och psykisk instabilitet hos såväl förövare som huvudpersoner.

Jag ser fram emot flera böcker i serien, gärna snart!

Muckarresan från lumpen är ett fylleslag på en finlandsfärja. De fyra kompisarna som hängt ihop jämt är en märklig skara. En blir dyngrak. En får napp. De två andra killarna blir inte så lite irriterade över att behöva avsluta utan ”dopp”. Istället avslutar de kvällen med en vidrig våldtäkt när de kommer ner till hytten. Det är ingen som vet, utan bara 4 av de fem som var i hytten, och vi!

25 år senare är de båda männen (som utförde våldtäkten) fortfarande bästa vänner. Staffan är advokat, Elias revisor. Båda lever i Stockholms toppskikt.
När Staffan hittas död med blodiga och avskurna intimare delar så får det en hel del uppmärksamhet i media. Några dagar senare hittar de en annan man, Leif, på samma sätt. Men Leif är brokonstruktör och deltids-far till två tonåringar. Finns det någon koppling mellan morden?

Poliserna hittar tillslut att Elias är kopplingen och utser honom som skäligen misstänkt.
Men hur? Och varför?? Och hur kan en man utsätta en annan man för så brutalt lemlästande?

Oscar och Sacha jobbar intensivt med fallet som tillslut får sin lösning, som är logisk, men svårfunnen.

Boken växlar mellan nutidens mordutredning och ett barns berättelse under uppväxten.
Här hade jag önskat en markering mellan de båda berättelserna under tidens gång. Men det är en bra sidoberättelse som vävs in tillsammans med polisernas utredning på ett bra sätt.

Det är en bra bok och det finns stora förutsättningar till att kan bli bättre!

Fyra ungar killar firar att de är klara med sin militärtjänst. De drar iväg med Finlandsfärjan, där det blir mycket dricka och fylla. Det hela slutar i stor katastrof.

25 år senare sker ett mord i Stockholm. Utredningen leds av poliserna Oscar och Sasha.
De är efter tekniska bevis och motiv säkra på att de vet vem mördaren är.
Men så händer ännu ett mord, och de börjar tvivla på att de är på rätt spår.

Wow, vilken debutbok. En riktig polisdeckare som känns väldigt trovärdig. Här är fartfylld spänning genom hela boken, som hela tiden byggs upp mer och mer. När man tror att man vet vem den skyldiga är, kommer en oväntad vändning.

Edward Fenviks debutroman ”Blodsband” är en riktig bladvändare, precis en sån bok i min smak!
Boken griper tag direkt då den börjar riktigt brutalt på en finlandsfärja där några lumparkompisar firar muck och totalt spårar ur...
25 år senare sker ett makabert mord...
Som jag skrev är detta ett praktexempel av bok för min del, en bok som har sträckläsarpotential, en riktig polisroman som är lättläst och med bra driv!
Ser verkligen fram emot att fortsätta följa kriminalarna Oscar och Sasha och inte minst efter den cliffhangern som boken slutar med. Full pott!

Hur kan unga, fulla män bete sig på en resa? Vad får det för konsekvenser? Blodsband är en kriminalroman som trasslar ut ett gammalt brott under tiden nya begås.

Se till att du har tid när du sätter dig med ”Blodsband”. För du kommer inte att vilja eller kunna släppa boken förrän den är klar.

Fyra unga män åker Finlandsfärja 1991 och kvällen slutar med en katastrof, ett hemskt brott begås. 25 år senare mördas en av männen. Finns det ett samband? Eller finns det ett annat motiv?

Vi får i boken möta poliserna Oscar och Sasha som får uppdraget att leda utredningen för att lösa brottet. Två karaktärer jag gillar att läsa om. De känner varandra sedan Polishögskolan och de kompletterar varandra bra!

Blodsband är en spännande deckare med högt tempo och en del oväntade vändningar. Det är en välskriven och lättläst debut med korta kapitel, vilket gör att man vill läsa en sida till, och en sida till. Berättelsen är levande och detaljrik och skulle passa som både film och tv-serie! Bara att gratulera och hoppas att nästa bok inte dröjer alltför länge! De här karaktärerna vill jag träffa igen!

Blodsband är författarens debutroman och den första delen i serien om Stockholmspoliserna Oscar Bodfors och Sasha Blagojevic.

Det är en spännande polisroman. Den är lättläst och skriven på ett sätt som gör historien trovärdig och levande. Jag gillar att kapitlerna är korta, det skapar tempo i läsningen.

Här kastats jag som läsare direkt in i en våldsam och hemsk scen som verkligen får igång både pulsen och som sätter tonen för resten av boken. En våldtäkt på en Finlandsfärja 25 år tidigare börjar berättelsen och sedan kastas vi fram i tid då det sker ett mord. Det här är en polisroman och det är stort fokus på det polisiära arbetet och de två huvudpersonerna Oscar och Sasha, vilka jag uppskattar att få lära känna.

Steg för steg förljer vi deras arbete som tar läsaren mot en upplösning. Slutet får verkligen ihop historien på ett bra sätt och det mest händelserikt i början och slutet. Dock är det inte särskilt trovärdigt att det verkligen skulle finnas sådana samband som framkommer i boken. Jag är dock inte en person som kräver att allt måste kännas trovärdig på så vis utan kan uppsakatta "otroliga" samband och upplösningar så länge det är intressant. Och det är det här. Bokens stora förtjänst är det intressanta polisarbetet och att författaren lyckas få mig att känna. Beskrivningarna av såväl brott som livsöden är levande och berättelsen håller mig i ett fast grepp läsningen igenom.

Det är första delen av en serie om Oscar och Sasha och jag gillar verkligen dessa två som huvudpersoner. Blir spännande att följa utvecklingen i kommande böcker.

När militärtjänstgöringen är avslutad är de fyra männen äntligen fria att göra vad de vill med sina liv. Denna milstolpe firas stort och kvällen på Finlandsfärjan spårar ur. Likväl faller händelsen i glömska, fram till den dagen flera decennier senare då hämndens timme är slagen.

I den här boken följer vi ett helt utredningsteam vid Stockholmspolisen, men det är duon Oscar Bodfors och Sasha Blagojevic som står i fokus. Deras vänskap är en nyckel till framgångsrikt samarbete, vilket behövs när flera medelålders män påträffas mördade, en efter en. Mycket talar för ett samband, men det finns även en viss diskrepans som kan vara en ödets nyck - eller ett spel riggat av en hänsynslös mördare.

Blodsband är den första delen i en ny serie där Sasha och Oscar ganska snabbt profilerar sig som det givna radarparet. Det är en gedigen polisroman som har många fina kvalitéer: trovärdighet, driv och en genomtänkt intrig. Ibland känns dock upplägget en smula tillrättalagt och konformt, jag saknar den där riktiga spetsen som gör att boken sticker ut och bidrar med något nytt. Att Blodsband är skapad utifrån beprövade metoder har ändå sina fördelar, för ibland kan det vara precis vad man letar efter. Edvard Fenvik visar att han kan hantverket bakom en välkonstruerad och stabil deckare.

”Blodsband” är den första delen i en ny serie om kriminalinspektörerna Oscar och Sasha vid Stockholmspolisen. Det är också författaren Edvard Fenviks debutroman. Boken börjar med att ett gäng lumparkillar åker på muckarresa på en Finlandsfärja och ett grovt brott begås. Handlingen drivs sedan framåt dels i dåtid och dels i nutid, 25 år senare.
Med en grym och otäck inledning som väcker starka känslor är det svårt att släppa boken. Det är en riktigt spännande bladvändare. Huvudkaraktärerna, Oscar och Sasha, är en intressant duo som jag gärna läser mer om. Detta är en lovande, välskriven och lättläst debut, jag ser fram emot nästa del!

Boken beskrivs som en klassisk polisroman och det är precis vad det är, en bra sådan! Jag har tröttnat lite på osympatiska poliser/chefer som inte kan samarbeta. Här får vi istället följa en väl fungerande grupp poliser med ett bra samarbete med åklagare. Det gör också kontrasten större till en del andra män som finns med i utredningen som är desto mer osympatiska med en dålig kvinnosyn.
Detta är en riktigt spännande deckare och jag ser fram emot att läsa mer om Oscar och Sasha!

Blodsband är en klassisk polisroman, där läsaren får följa utredningen på nära håll snarare än en hårdkokt action. Med en grym inledning som väcker känslor är det svårt att släppa boken. Utan att avslöja för mycket, det är svårt att inte gripas av en primitiv känsla av hämndbegär...

Spännande story, med en som sagt med stark inledning, är det här en riktig bladvändare. Ibland kan den tappa lite fart, men det är snabbt glömt då handlingen tar ett språng framåt. Jag gillar huvudkaraktärerna Oscar och Sasha, de känns som riktiga människor med vanliga normala liv.
Det är svårt att inte dra paralleller till radarparet Sjöwall & Wahlöös polisromaner, om man skalar bort den politiska samhällskritik som genomsyrar deras böcker.

Sammantaget; en lovande och välskriven debut, jag ser fram emot nästa del. Inte minst för att Blodsband avslutas med en riktig cliffhanger.

Blodsband är den första delen i en ny serie om kriminalinspektörerna Oscar och Sasha vid Stockholmspolisen, det är också författarens debutroman. Boken börjar med att ett gäng killar åker Finlandsfärja, blir för överförfriskade och begår ett brott. Sen går det 25 år och vi får återse några av killarna, tills en av dem hittas mördad och då kommer kriminalinspektörerna Sasha och Oscar in i bilden. Oscar och Sacha är ganska trevliga bekantskaper, de är långt ifrån de gamla utslitna klichéerna till poliser vi vanligtvis ser och det är skönt. Jag blir också positivt överraskad av deras chef, som visar sig vara en mänsklig chef utan översittarfasoner.
Parallellt med mordhistorien får vi också följa ett barn, dessa båda historier vävs så sakteliga ihop till en och samma mot slutet. Jag tycker att Blodsband är en bra debutroman. Det är en trevlig deckare som kan passa många läsare då den inte är så otäck eller detaljerad. Den har ingen avancerad story med åtskilliga trådar som kräver stort engagemang för att inte tappa bort sig utan det är lätt att hänga med. I ett parti på sluttampen upplever jag den dock aningens rörig med sina olika händelser och tidsperioder. Berättelsen puttrar på lite lagom framåt hela tiden, den är lättläst och känns inte mastig trots sina 413 sidor.

Det här är första delen i en planerad serie om poliserna Sasha och Oscar.

För 25 år sedan festar ett gäng med killar loss på en Finlandsfärja. En kväll som slutar med en våldtäkt. Nutid i Stockholm så sker ett mord och Sasha och Oscar leder utredning. De är vänner sedan tidigare och har ett gott samarbete. Motiv, syfte och bevisning för utredningen till en misstänkt gärningsman men tvivlen kommer då det sker ett mord till.

Vilken fantastisk debut av författaren! En realistisk otäck historia om ett brott där jag sträckläser boken och glömmer både tid och rum. Rafflande, spännande och klassiskt! Boken får 5/5 i betyg av mig.

Blodsband är en klassisk polisroman men ändå speciell. Då både själva utredningsarbetet och poliserna själva känns otroligt genuina. Jag tror på det helt enkelt, att det är lite så här en utredning går till. Och poliserna är helt vanlig människor. Sachsa Blagojevic och Oscar Bodfors är de vi får följa lite extra. Två helt olika men mycket älskvärda personligheter som det ska bli ett sånt nöje att få veta mer om i kommande böcker i serien.

Fyra unga män firar att de avslutat sin militärtjänst på en Finlandsfärja. Den alkoholindränkta resan slutar i katastrof, med ett allvarligt brott.

Tjugofem år senare hittas en av männen död. Utredningen pekar mot den man han tillbringade kvällen med. Men snart hittas ännu en man död och man kan först inte riktigt se några samband mer än det speciella tillvägagångssätt.

Här levereras spänning på hög nivå. Trots ett lite långsammare tempo har författaren fått till en bladvändare av rang och lyckas skickligt lura mig ända till slutet.

Fyra unga män åker finlandsfärja 1991 och kvällen slutar i katastrof. Tjugofem år senare mördas en av dem. Finns det ett samband? Eller är motivet ett helt annat? Poliserna Oscar och Sasha tror sig veta hur allt ligger till.. men med tiden får de tänka om. Oscar och Sasha är vänner sedan första dagen på Polishögskolan och trots, eller kanske snarare tack vare, sina olikheter kompletterar de varandra både i yrkes- och privatlivet. Blodsband kryllar av intressanta personligheter och jag blir nyfiken på allihop. Min favorit är chefen Martin, som är lustig och ger upphov till skratt, utan att för den sakens skull bli fjantig eller för mycket.. man har ju läst om just polischefer som nästan framställs som karikatyrer.. men här är allt väl avvägt. Det är spännande, korta kapitel som gör att jag bara ska läsa ett till (!), dialog som känns trovärdig och dessutom får historien mig att lista ut vem som är skyldig ett antal gånger.. precis som en bra deckare skall få läsaren att göra! En klassisk polisroman med en cliffhanger som gör att jag verkligen ser fram emot att läsa mer om Oscar, Sasha och Martin!

En spännande deckargåta som jag trodde att jag skulle kunna lösa innan boken nådde sitt slut. Det hade jag fel i. Det var som upplagt för att jag skulle hamna fel i slutändan ändå - vilket egentligen bara gjorde läsupplevelsen ännu bättre.
Det börjar med ett vidrigt övergrepp på Finlandsfärjan och går sedan över i en serie bestialiska mord i nutid. Samtidigt berättas en gripande parallellhistoria i korta brottstycken mellan varven. Det är tydligt att den är nyckeln till berättelsen i dess helhet. Men hur?

En riktig bladvändare man vill veta vem som hämnas. Och man vet ju vem det är som hämnas eller? En riktig bra historia o känns som det skulle kunna vara en sann historia. Hoppas dock inte det! Men delar av den har nog hänt. Bra skriven och man blir fångad direkt av historien.