Brända brev

Det är inte ofta jag läser deckare, eller skräck, eller thrillers. Inte efter mitt flitiga Stephen King-läsande i tonåren. Därmed inte sagt att jag inte gillar deckare, det är bara så sällan jag blir lockad. Handlingen i "Brända brev" fick mig dock att haja till. En sån där bra "hisspitch" som man kan dra på två tre meningar och genast få en Netflixproducent intresserad att göra en femsäsongsserie av det hela.

Niklas och hans fru Eva är ovänner den kväll han kör henne till flygplatsen. De har just genomlidit ett sent missfall och är fast i en ond cykel av skuld och skam och alkohol. Eva flyger till ett yogaretreat i Indien men kommer aldrig fram, hon och de andra passagerarna omkommer i en fruktansvärd krasch. Niklas blir övertygad om att hon måste ha skrivit ett avskedsbrev till honom, nåt som återställde balansen efter det gräl de haft och när han får veta att sådana brev faktiskt hittas ibland och att de är värda mycket pengar på den svarta marknaden ger han sig iväg på ett äventyr för att hitta Evas brev.

"Brända brev" är definitionen av actionspäckad. Från den stund Niklas ger sig iväg till Norge för att spåra upp en potentiell köpare av så kallade "brända brev" till bokens sista sidor hinner man knappt hämta andan. Niklas far och flyger, förhandlar med excentriska miljardärer, svimmar bredvid hundlik, klättrar på hotelltak och ges i uppdrag att pussla ihop likdelar. Det finns inte en tråkig sida i hela boken.

Dan T. Sehlberg beskriver Niklas totala förfall efter dödsbeskedet på ett trovärdigt sätt. Boken är för övrigt välskriven; den innehåller många fina miljöbeskrivningar och konceptet med brända brev är ytterst fascinerande. Jag hamnade själv på den betydligt mer utåtriktade "Wreck and Crash Mail Society's" hemsida och sen på den svenska avdelningen för olyckspost och tänkte att visst finns det skäl att vilja läsa avskedsbrev som inte har med skadeglädje och ren ondska att göra. Men det är svårt komma på de andra skälen när man läst "Brända brev".

Det här var en berättelse som krävde mycket läsande innan den blev intressant. När berättelsen kom till fasen med själva letandet blev den mycket intressant att följa. Det var svårt att sluta läsa och det var mycket skrämmande med tanken på att det finns människor som kan tänka sig att både hota och döda personer, för att få tag på brev som någon skrivit när de inser att de kommer att dö. Slutet var också annorlunda och känslan när boken var slut blev: men, vad hände sedan? Jag vill veta mera!

En spänningsroman i högt tempo där vi får följa Niklas vars fru dör i en tragisk flygolycka. I jakt på ett sista avskedsbrev hamnar Niklas, drogad på alkohol och ångestdämpande tabletter, mitt i en härva som visar sig vara mycket större än vad han trott. Sökandet tar honom till Indien, Schweiz, Italien och Brasilien. Fascinerande, bitvis sorglig och svår att lägga ifrån sig. Sehlberg kan konsten att skriva spänning och har satt en intressant twist på berättelsen. I efterordet nämns ett filmmanus och jag kan tänka mig att boken skulle göra sig bra på film. Jag tycker att boken är väldigt medryckande och berör ett intressant ämne men tyvärr blev jag lite besviken på upplösningen.

Brända brev börjar riktigt spännande med att Niklas vinkar hejdå till sin sambo Eva. Eva åker från Arlanda till Indien på yogaläger och för att få vara själv ett tag och tänka. Men innan planet hinner landa i Indien så störtar det plötsligt. När Eva lämnade hemmet så grälade de in i det sista och Niklas blir nu som besatt av att hitta Evas eventuella sista ord. Skrev hon ett sista brev till honom innan de störtade? Ja det tror ju i alla fall Niklas.
Berättelsen griper tag direkt och det går nästan att ta på Niklas skuldkänslor över grälet och att han inte fanns där för Eva när de förlorade barnet några månader tidigare. Men sen blir berättelsen väldigt spretig och jag upplever den lite rörig. Det blir en historia om en självupptagen man som har alkoholproblem och käkar Zoloft i tid och otid och som nu jagar Europa runt för att få tag på brev. Jag undrar varför det alltid nämns exakt hur många Zoloft Niklas tar vid varje tillfälle?! Det känns inte så trovärdigt hur berättelsen sen utvecklar sig, men med exakt vad kan jag inte skriva utan att spoila avgörande delar i berättelsen. Men jag undrar vilka har med sig papper och penna att skriva på när de flyger, nu när de allra flesta har telefoner? Sen helt plötsligt blir det lite sex i berättelsen som inte passar in direkt i sammanhanget utan mest känns som det slängts in för att det ska vara sex med. Jag läste ändå hela boken eftersom den började så lovande och jag hoppades att den skulle ta sig igen. Men jag får nog inse att just den här psykologiska thrillern inte passade mig. Dock gillar jag att den väckte en del tankar om hur viktigt det är att berätta sina känslor innan det är försent.

Boken blev stundvis lite rörig för mig. Men det är också en spännande och skräckfylld berättelse med mycket kärlek och den är riktigt suggestiv.
•
Att sällskapet för Brända brev finns i verkligheten hade jag ingen aning om. De heter ”The Wreck and Crash Mail Society” Runt om i världen finns det de som samlar på Brända brev, men inte de ljusskygga som beskrivs i denna bok.

Vilken spännande bok och vilket intressant ämne! Jag har aldrig hört talas om "brända brev" tidigare, det vill säga brev som skrivs av personer som sitter på ett flygplan som år påväg att störta... Boken är verkligen en psykologisk thriller och den är svår att lägga ifrån sig. Gillar också att slutet ändå inte är ett traditionellt deckar-slut utan att man vågar sig på något nytt! Är du sugen på en riktigt spännande bok så rekommenderar jag verkligen Brända brev!

Tyckte först att det verkade vara en #spänn bok , men den var seg och utdragen i vissa delar. Fastnade aldrig så man aldrig kom in i historien, även om det var ett äventyr och sorglig orsak men så mycket beskrivningar om saker så man tröttna och önska bara att det kom till skott.