Återfunnen
Bok av Annah Nozlin
Helst skulle jag vilja ställa mig upp och skrika. Jag vill inte vara med, hör ni det!
Förnuftet sa åt mig att det var för sent, att det troligen varit för sent långt innan jag föddes.
När farmodern dör upptäcker 19-åriga Ella att hon befinner sig mitt i en konflikt som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det val farmodern gjort i sin ungdom har lämnat ett tomrum hos fraktionen, men Ella vill inte ta farmoderns plats. Hon blir varse att det är flera krafter som vill bestämma över hennes liv och död.
Jag hade inga förväntningar över denna bok när jag började läsa den, valde den mest från min läshög för att få något enkelt att läsa. Men oj vad förvånad jag blev. Redan efter ett par kapitel är jag helt fångad i berättelsen. Jag var faktiskt besviken på mig själv för jag valde att börja denna bok så sent på kvällen för jag visste att jag var tvungen att lägga den ifrån mig för att få sova.
Språket flyter bra på ett naturligt sätt men det som hör boken bäst är karaktärerna, varje karaktär är unik i deras sätt. Jag tycker främst om Ella och hur hon hanterar problemen omkring sig. Hennes val känns naturliga och hennes känslor känns inte överdrivna för att föra berättelsen framåt. Till en början tyckte jag dock att hennes korridorkamrat kunde vara lite överdriven men så kom jag att tänka på att jag känner en hel del idioter som han. Han var även en komisk lättnad i det hela och precis vad som behövdes för att få ner pulsen.
Jag hade lite svårt att hänga med i vad fraktionen var och varför den var så viktig och ska jag vara riktigt ärlig så förstår jag det fortfarande inte. Men det gör faktiskt ingenting för boken är fortfarande riktigt bra. Man måste ju inte förstå allt. Det jag saknar lite är dock att slutet kändes väldigt påskyndat och bara slängt ihop de sista sidorna för att få ett avslut. På något sätt kändes det som författaren hade stressat ihop slutet och försökt sitt bästa att få svar på alla frågor man ställt genom bokens gång.
Detta är min första bok från Annan Nozlin men jag kommer helt klart läsa mer ifrån denna författare för jag har en känsla att hennes medeltids fantasy serie kommer passa mig som handen i handsken.
Språket flyter bra på ett naturligt sätt men det som hör boken bäst är karaktärerna, varje karaktär är unik i deras sätt. Jag tycker främst om Ella och hur hon hanterar problemen omkring sig. Hennes val känns naturliga och hennes känslor känns inte överdrivna för att föra berättelsen framåt. Till en början tyckte jag dock att hennes korridorkamrat kunde vara lite överdriven men så kom jag att tänka på att jag känner en hel del idioter som han. Han var även en komisk lättnad i det hela och precis vad som behövdes för att få ner pulsen.
Jag hade lite svårt att hänga med i vad fraktionen var och varför den var så viktig och ska jag vara riktigt ärlig så förstår jag det fortfarande inte. Men det gör faktiskt ingenting för boken är fortfarande riktigt bra. Man måste ju inte förstå allt. Det jag saknar lite är dock att slutet kändes väldigt påskyndat och bara slängt ihop de sista sidorna för att få ett avslut. På något sätt kändes det som författaren hade stressat ihop slutet och försökt sitt bästa att få svar på alla frågor man ställt genom bokens gång.
Detta är min första bok från Annan Nozlin men jag kommer helt klart läsa mer ifrån denna författare för jag har en känsla att hennes medeltids fantasy serie kommer passa mig som handen i handsken.
2,5
Gillade verkligen dagboksanteckningar som tillförde mycket till handlingen även om jag redan från början lyckats lista ut kopplingen.
Däremot hände det inte mycket i större delen av boken, utan det kändes mest som en uppbyggnad inför något större, så tror att nästa bok kommer bli desto mer spännande. För det kommer väl en uppföljare!?
Slutet lovade mycket och jag tycker det är väldigt synd att jag inte har nästa bok i min bokhylla allaredan.
Gillade verkligen dagboksanteckningar som tillförde mycket till handlingen även om jag redan från början lyckats lista ut kopplingen.
Däremot hände det inte mycket i större delen av boken, utan det kändes mest som en uppbyggnad inför något större, så tror att nästa bok kommer bli desto mer spännande. För det kommer väl en uppföljare!?
Slutet lovade mycket och jag tycker det är väldigt synd att jag inte har nästa bok i min bokhylla allaredan.