Skam och högmod i Sävedalen

Denna bok har jag lyssnat på inläst av Petra Mede själv och det ger förmodligen en annan dimension till berättelsen än om man läst den. Någon beskrev det som att lyssna på ett sommarprat och det kan jag hålla med om. Boken är skriven med Petras rappa humor, men är inte en helt igenom komisk historia för den delen. Vi får följa med henne till uppväxten i Sävedalen utanför Göteborg, där två av barndomens känslor är just skam och högmod. Hon berättar om både gripande och dråpliga minnen från uppväxten på sjuttio- och åttiotalet, där man får känslan att hon borde ha blivit en riktig stjärna, något större än det hon faktiskt blev. Parallellt med barndomsskildringarna får vi följa den vuxna Petras tankar under en dag då mycket händer.

En lite ojämn självbiografisk skildring av Petra Medes barndom, hur hon minns den i backspegeln. Även som liten gick allt i högt tempo och det skildras bra i boken – det är ett ständigt flöde av händelser, tankar och funderingar. Det är också tydligt att hon ansåg sig vara Guds gåva till mänskligheten och hon ville alltid stå i centrum, det finns inget annat alternativ. Det är både roligt och lite sorgligt. Men det finns också en hel del allvarliga situationer, skildrade med ganska mycket distans och ofta humor, så jag kommer inte riktigt Petra Mede in på livet. Däremot är hon bra på att skildra 70- och 80-talet, det är mycket jag ler igenkännande åt.

Vill du läsa en underhållande bok skriven med glimten i ögat, mycket humor och värme så välj denna. Petra Mede skriver självbiografiskt om barndomen i Sävedalen och som hon gör det. Så varmt, kärleksfullt och med stor igenkänning för mig som också föddes på 70-talet. Som sagt är boken rolig och igenkännande men innehåller också allvar och klokhet om livet i stort.

I denna självbiografi av Petra Mede, får läsaren möta henne från det att hon börjar skolan till högstadiet. Hon är en ivrig flicka som vill att det ska hända mycket kring henne och särskilt på samma gång. Det händer därför alltid någonting när Petra är med.

Parallellt får läsaren möta Petra i realtid, när hon sitter på ett tåg till Göteborg. Då kommer många tankar tillbaka till Sävedalen, skolan och kompisar.

Jag skrattade en hel del när jag läste om Petra Medes upptåg som barn. Hon och kompisarna verkade ha mycket roligt. Men jag hade önskat mer gestaltning av karaktärerna och miljöerna. Fick tyvärr heller ingen helhet i berättelsen, den hoppade för mycket hit och dit.

Jag lyssnade på ljudboksversionen och tyckte att det var bra att hon läste själv.

Tycker inte att det var något som stack ut speciellt mycket med den här självbiografin. Visst fanns det charmiga delar av den. Men en hel del kändes även som en efterkonstruktion. Jag lyssnade på boken och uppskattade att hon läste den själv.

En charmig historia om Petras uppväxt. Varannat kapitel nutid och vartannat dåtid. Historierna om alla hennes tokigheter, tankar och funderingar som barn är mycket charmiga.