Bikupan

Sarah Crossan är en mycket intressant författare. Hennes första ungdomsbok, Vi är en, var skriven på samma sätt, dvs prosalyrik. Det är lätt och fascinerande att läsa och skapar en otrolig intensiv känsla.

Bikupan handlar om Ana som i flera år varit otrogen med en man som heter Connor, han dör oväntat och där står Ana och vet inte hur hon ska sörja. Hon närmar sig Connors fru... Både otroheten och beteendet efter olyckan skildras som ren skär besatthet och Ana visar inga sympatiska drag. Hon är oerhört självupptagen, hon till och med skiter i sina barn, så det är ingen trevlig skildring.
Men... boken är mycket välskriven och fascinerande att läsa, en riktig bladvändare.

”Det är omöjligt att inte sträckläsa” skriver the Times på omslaget.
Det håller jag med om. Formatet som boken är skriven på gör att texten blir lätt att sluka och det är så annorlunda och bra gestaltat så det går inte att lägga ifrån sig.

Boken handlar om kärlek, passion och otrohet. Men också om sorg och besatthet. Ett möte mellan Ana och Connor, som är gifta på varsitt håll, resulterar i ett hemligt förhållande i flera år. Man får tillbakablickar av när de träffades och mötena de har haft. Om den lycka de har känt men också skulden och skammen. Tvivlet på framtiden, om det kommer bli dom. Ana som är beredd att ta steget och skilja sig. Connor som är mer avvaktande men som bedyrar sin kärlek.

Sedan händer det otänkbara att Connor dör i en olycka. Kvar står Ana med minnena och hoppet om deras framtid i kras.
Och kvar finns Connors fru Rebecca som också bär på en stor sorg och förlust.
Ana närmar sig henne för att kunna dela sin förtvivlan men hon gör det i egenskap av Connors testamentsexekutor.
Kommer Rebecca förstå vem hon är?

Man kan riktigt ta på känslorna i boken och det är svårt att inte känns medlidande med Ana för hennes besatthet och starka kärlek. Men också en irritation på hennes frånvaro från familjen.
Det är en unik läsupplevelse som går rakt in i hjärtat.
Och kommer dröja sig kvar där.

Bikupan är skriven på fri vers och är både vacker utanpå och inuti. Den är känslosam och annorlunda.

Jag gillade den.
Språket är vackert och ömt. Den väcker tankar och känslor och jag tror minsann att jag kommer bära med mig denna ett tag framöver.

En fantastisk bok fylld av en kvinnas känslor efter att mannen hon länge haft en affär med dör. Boken är skriven på fri veta och fantastiskt intensiv i tankar och känslor. Berör.

Bikupan handlar om Ana och Connor som båda är gifta, men inte med varandra, och ändå inleder en kärleksaffär. De träffas under flera år, men plötsligt händer det otänkbara. Connor dör i en olycka och Ana står ensam kvar. I sitt försök att bearbeta sorgen så försöker hon närma sig den människa som delar samma förlust, Connors fru.

Jag vet inte hur jag ska göra den här boken rättfärdig i min recension, den är helt jävla briljant. Skrivsättet får en att smälta, torka tårar och skratta rakt ut. Fantastisk berättarteknik, men som tog ett litet tag att komma in i. Genom att berätta historien i vers blir det som på något sätt ännu mer känsla och intimitet. Vi får följa Ana i olika skeden i livet och hur hon bearbetar sorgen och glömmer sin egna familj i sin sorg, samtidigt som vi får följa Ana och Connors stormande kärleksaffär.

Jag brukar ha svårt för böcker med otrohetsteman, då jag tycker att det är en väldigt uttjatat handling i böcker. Men den här var så pass unik och gjord på ett fantastiskt sätt, så tropen förstördes inte boken för mig. Den här boken diskuterar mycket över hur instabilt och destruktivt en kärleksaffär faktiskt är. Om det är något som jag skulle vilja förändra med boken, så är det att jag vill att den ska vara längre, då jag tyckte att slutet kändes lite abrupt och som kom från ingenstans.

Rekommenderar till dig som gillar; böcker skrivna i vers, berörande och hjärtskärande böcker och som diskuterar otrohet som något destruktivt

En fantastisk roman, skriven på prosalyrik! Ett sätt jag inte har läst en bok på förut, men det var en positiv upplevelse.

Berättelsen som jag läser är intim, kärleksfull och sorglig. Ana har haft en affär med Connor i flera, trots att båda är gifta på varsitt håll. När han plötsligt dör måste Ana sörja i hemlighet. För han var ju egentligen inte hennes.

”Bikupan” är en berättelse om hemlig och förbjuden kärlek men även om sorg. Sorg du inte kan visa öppet. Var tar man vägen med den då?

Sättet den är skriven på är luftigt och lätt. Jag fastnar i berättelsen och njuter av läsningen. Rekommenderas varmt.

Det här är en av de bästa böcker jag har läst i år. Och en av de som jag tror kommer att stanna kvar som längst hos mig.
🐝
Jag har tidigare läst och älskat Sarah Crossans "Vi är en" om ett syskonpar som är sammanvuxna tvillingar. Båda böckerna är skrivna på fri vers och lyckas på ett enastående vis koka ned händelser och känslor till så få ord vilket gör det väldigt kompakt, känsloladdat och fantastiskt bra!
🐝
I Bikupan får man följa juristen Ana som blir kontaktad av en kvinna vars man nyss gått bort. När Ana får höra hans namn rasar henne värld. Hon har nämligen varit den avlidna mannens älskarinna under flera år. Men nu ska alltså Ana styra upp allt juridiskt kring hans bortgång, utan att på något vis avslöja sina känslor inför den sörjande frun och barnen.
🐝
Det här är starkt. Väldigt starkt. Det är sorgligt och kärleksfullt och ärligt och rått och mänskligt.
Missa inte Sarah Crossans författarskap!

❥ Recension

Ni vet såna där böcker som tar luften ur en. Som ger ett lätt tryck över bröstet för att berättelsen fyller upp hela dig. De fåtal böcker som kryper in under ditt skinn och efterlämnar ett fantastiskt minne. Detta är en sådan bok!

På något sätt är den enkelt skriven men den rymmer allt. Den är så otroligt levande. Hänförande, medryckande, ärlig. Smärtsam, naken, mänsklig. Vacker, fascinerande, hjärtskärande. Med en humoristisk ton, språk och gestaltning är den här boken ett gediget bygge. Jag sögs in direkt och kunde inte sluta läsa. Det är så många känslor som trängs och slåss om uppmärksamhet att det är svårt att få ner dem i ord.

Kort och gott - den här boken är något av det bästa jag har läst och ni bör alla läsa den genast 😏

Citat:

"Du kunde inte skiljas för Rebecca.
Du kunde inte skiljas för Rebeccas lidande.
Du kunde inte skiljas för Rebeccas lidande jämfört med mitt.
Du kunde inte skiljas för.
Du kunde inte skiljas.
Du kunde inte.
Du. Du. Du."

Genialiskt!

Boken får 🐝🐝🐝🐝🐝 av 5.

Tack @sekwaforlag för recensionsexet 🖤

#bikupan #sarahcrossan #sekwaforlag #boktips #böcker #books #bookstagram #bookaholic #instabook #booklover #booknerds #reading #bookstagrammer #hemmamedenbok #bookinfluencer #influencersofsweden #bokbloggare #recensionsex

Vilken roman! Ibland händer det. Ibland läser man något som är en fullständig njutning från första meningen till den sista.

"Bikupan" är unik i sitt slag rent formmässigt. Jag tror aldrig jag varit med om något liknande innan. Formen är poetisk utan att språket är det (och det funkar). Det blir inget pretentiöst försök till att sticka ut - det blir bara bra. Väldigt bra.

Sarah Crossan skriver om traditionella teman som kärlek, otrohet och svartsjuka, men utan att det blir klyschigt. Jag förstår och kan identifiera mig med allt, precis allt, från början till slut. Hon är dessutom otroligt bra på detaljer och utformar små, korta meningar, som skapar en fortsättning i det egna huvudet. Och det är en konst!

Romanen tar sin början med att Connor dör i en olycka. Connor är mannen som Ana haft en relation med i flera år, trots att de båda är gifta på varsitt håll. Stegvis får vi följa Anas tankar och känslor, både i nuet och bakåt i tiden. Vem ska hon dela sorgen med när ingen vet att hon var otrogen? Hennes förtvivlan gör att hon söker sig till den bedragna frun, den enda som möjligtvis kan förstå förlusten.

Den här boken är ingen smäktande kärleksballad om kärlek som aldrig blev. Det här är ren å skär förjävlig, förtärande passion som slukar allt som kommer i dess väg. Den som har varit där själv kan förstå, och den som inte varit det kommer förstå.

Även om fokus framför allt ligger på Anas lidande - både av Connors död och det ofta plågsamma i att vara otrogen med allt vad det innebär, formulerar Crossan också barnens lidande på ett magsugande, subtilt sätt. Något som går att härleda till fler aspekter av vuxnas oförmåga att dölja vad som egentligen pågår.

"Barn vet allt.
Till och med sådant vi tror att de inte vet
uppfattar de med magen."

Kort text med stor betydelse

Bikupan en helt ny läsupplevelse. Vackert språk och nyansering med en text skrivet på vers.

Bokens huvudpersoner Ana och Connor är båda gifta och har en kärleksaffär. En dag dör plötsligt Connor i en olycka och lämnar Ana kvar med hemligheten, minnen och sorg.

Det är svårt att inte bli berörd av boken. Jag känner Anas sorg och kärlek genom sidorna men även ångesten och behovet av att dela sina känslor med någon och bearbeta förlusten av den man älskar. Hon tar stora risker för att få vara nära och känna sig delaktig. Hon närmar sig Connors fru Rebecca. Sida efter sida får jag en känsla av kärlekens komplexitet och Anas strävan efter att lära känna någon efter dennes död. Det är en vacker, sårbar och ärlig berättelse som berör.

Ana och Connor är båda gifta, men det hindrar dem inte från att inleda en relation där de under flera år träffas i smyg. De träffas korta stunder på hotellrum och ibland på någon helgresa. Starka känslor, stor passion och snabbt raderade sms blandas med känslor av svek. När Connor en dag oväntat dör står Ana ensam kvar med minnena av deras kärlek. För att behålla något av Connor börjar hon närma hans fru, Rebecca.

Bikupan är den irländska författaren Sarah Crossans första roman för vuxna, tidigare har hon skrivit ungdomsböcker. Det här känns inte som en vanlig roman i formen, utan mer som att den är skriven på någon form av fri vers. I vilket fall som helst är den väldigt bra och fylld med känslor. Det känns som att det här är en sådan typ av bok som går snabbt att läsa, men som kommer att stanna kvar desto längre.

Ana och Connor lever i varsitt äktenskap med barn men inleder ändå en kärleksaffär som ska pågå flera år. När boken börjar har Connor precis dött i en tragisk olycka. Ana får kämpa med sin sorg som hon inte heller kan vara öppen med. För att närma sig Connor eller kanske för att spegla sin sorg så inleder hon en alltmer vänskaplig relation med Connors änka Rebecca. Genom minnesbilder får vi mer information om Ana och Connors relation och hur Ana var redo att lämna sin make medan Connor tvekade inför ett sådant steg.
.
Det här är en bok att sluka, gärna i en enda sittning. Boken är skriven prosalyriskt på ett sätt som gör sig riktigt bra. OJ vad jag tycker att Crossan lyckats fånga Anas tankar och mående på ett fantastiskt sätt. Ana känns så trovärdigt mänsklig. Även om Ana tidvis beter sig riktigt illa så går det att känna med henne och aj, vad det känns. Utan att spoila så tycker jag att slutet dessutom är pricken över i:et. Jag hoppas på fler böcker av Crossan då det verkligen känns som att hon har en utmärkande skrivstil