Var inte rädd Mia
Bok av AnneMarie Hellström
Det är slutet av 1940-talet och Mia har slutat småskolan och börjar i folkskolan. Andra världskriget är över, men Mia förstår på de vuxna att det fortfarande finns oroligheter ute i världen, och när hon får veta att deras källare hemma är inredd till skyddsrum blir hon riktigt ängslig och orolig.
Var inte rädd Mia är den tredje och avslutande boken i serien om Mia. Det är slutet av 1940-talet och Mia är nu nio år. Hon har en fyraårig lillasyster, Gitta, som är den mest envisa ungen som finns, och en lillebror, Lelle, som är ett och ett halvt år och jättegullig.
I den här boken får vi följa Mia under ett och ett halvt års tid. Kapitlen i boken är fristående från varandra, där varje kapitel har sin historia på 5–7 sidor. Vi får bland annat läsa om när Mia blir sjuk och får ligga på sjukhus och när Mia och pappa åker till Stockholm för att hälsa på farmor och farfar och titta på kungen. Vi får också läsa om julfirande, nyårsfirande och en hel del oro.
Andra världskriget är slut, men Mia förstår genom de vuxnas prat att det fortfarande är oroligt ute i världen. När hon en dag är med pappa när han städar i källaren blir hon förbryllad. Varför är det sängar i källaren, och varför är där så mycket konservburkar? Pappa förklarar. Om det skulle ske ett bombanfall där de bor, ska de ha möjlighet att sätta sig i säkerhet. Det är därför källaren är inredd till ett skyddsrum. Mia blir riktigt orolig och rädd för att kriget ska komma.
Huvudtemat för boken är Mias ängslan och rädsla, men det finns så mycket olika och roliga episoder att läsa. Det här är en bok som jag återvänder till gång på gång. Den är välskriven och ger en inblick i hur livet var i en liten stationsort i Sverige i slutet av 1940-talet.
I den här boken får vi följa Mia under ett och ett halvt års tid. Kapitlen i boken är fristående från varandra, där varje kapitel har sin historia på 5–7 sidor. Vi får bland annat läsa om när Mia blir sjuk och får ligga på sjukhus och när Mia och pappa åker till Stockholm för att hälsa på farmor och farfar och titta på kungen. Vi får också läsa om julfirande, nyårsfirande och en hel del oro.
Andra världskriget är slut, men Mia förstår genom de vuxnas prat att det fortfarande är oroligt ute i världen. När hon en dag är med pappa när han städar i källaren blir hon förbryllad. Varför är det sängar i källaren, och varför är där så mycket konservburkar? Pappa förklarar. Om det skulle ske ett bombanfall där de bor, ska de ha möjlighet att sätta sig i säkerhet. Det är därför källaren är inredd till ett skyddsrum. Mia blir riktigt orolig och rädd för att kriget ska komma.
Huvudtemat för boken är Mias ängslan och rädsla, men det finns så mycket olika och roliga episoder att läsa. Det här är en bok som jag återvänder till gång på gång. Den är välskriven och ger en inblick i hur livet var i en liten stationsort i Sverige i slutet av 1940-talet.