Lucy Rex : Hotellmordet

När jag läser Hotellmordet går direkt tankarna tillbaka till äldre pusseldeckare, och ibland får jag påminna mig själv om att den faktiskt utspelar sig under vår egen samtid och inte i början på 1900-talet. Det både fascinerar mig och stör mig lite, eftersom jag ibland tycker att de uttrycker sig väldigt modernt och blir förvirrad, samtidigt som det ibland är ganska gammaldags uttryck, som att kalla någon för ”hotelldirektörskan” och det kan störa läsningen när jag samtidigt måste hänga med på att det är nutid.

Att hela mysteriet utspelar sig inne på hotellet är jag dock ganska förtjust i. Det gör att det är lättare att hålla koll på persongalleriet och på vad som händer där, men samtidigt är det en av de sakerna som gör att det känns gammaldags. Som att hotellet är ett eget litet universum och inte alls del av en stad. En stad som hade kunnat få inkluderats mer för att ge en känsla över omgivningen för läsaren.

Persongalleriet är lagom stort. Främst möter vi Lucy och hennes mamma, hotelldirektörskan, och det är i Lucys huvud vi är och snurrar. Det är hon som löser mysteriet när polisen står och famlar. Jag gillar Lucy, ser både en del Kitty Drew och en del Miss Marple i henne, samtidigt som hon är en egen person med egna intressen och humor.

Offret i sig är ganska förväntat och i slutet på boken blir även lösningen klar och tydlig för mig, så när jag läser upplösningen är jag inte förvånad på något sätt. Det är både bra och dåligt. Jag får känna mig smart som lyckas räkna ut vad det är som har hänt och vem som har gjort det, samtidigt som jag gärna skulle vilja ha blivit lite mer överraskad under läsningens gång.

Det är en lättläst bok och jag tycker att den egentligen är genommysig, men kanske inget som jag kommer att ha med mig långt in i framtiden. Och det gör inget, så länge den är trevlig medan man läser den, och det tycker jag att den här är. En lagom lättläst och svårlöst pusseldeckare som gav mig någon timme lugn och ro och fick mig att känna mig smart.

Alltså jag vet inte riktigt. Den här boken gör min lite fundersam och förvirrad. Inte alltid så bra. Den ska utspelade sig i nutid men hela känslan jag får är att det är typ 1930-tal. Alla personer benämns som herr och fru och hotelldirektörskan. Hade det inte varit för att en mobiltelefon dyker upp då och då så hade jag inte fattat att det var nutid. Tyckte inte heller att upplösningen var sådär väldigt fascinerade och klurig. Förstod inte heller Lucy Rex tankegång och att poliserna kändes som Kling och Klang. Tyvärr, ingen vinnare här. Om det är en debut så är det ett bra försök.
Uppläsare gjorde tyvärr att den fick ännu mer prägel av back in the days.

Den här deckaren gillade jag väldigt mycket. En riktig pusseldeckare, bladvändare och ett plus att den inte alls var så lång. Jag är väldigt glad att jag fick chans att läsa den här boken. Spännande och en välskriven bok.