Nästan bra på livet

Det här är en sjukt välskriven och självutlämnande bok om ett ämne som man sällan får läsa om. För mig är det lite för close to home då jag själv har en autismdiagnos och jag läser för att komma bort från min verklighet med alla svårigheter som kommer med att vara född annorlunda. Det var ett helvete att lära sig sådant som kommer naturligt för andra människor, som exempelvis att känna empati för andra. Det är därför alltid svårt att betygsätta någons liv, vilket är anledningen till varför jag i stort sett aldrig tackar ja till att läsa biografier eller berättelser baserade på verkliga händelser. Jag vet inte vem som borde läsa den här boken annat än Connys dotter och familj, den är på tok för personlig och privat för min smak.

När Lova föds är hon varmt efterlängtad, under förlossningen drabbas Lovas mamma av komplikationer och under några dagar står pappa Conny ensam med sin nyfödda dotter och ska knyta de första staka banden till sitt barn. Efter en tid hemma så smyger sig en oro in i deras liv, Varför är det så svårt att få kontakt med dottern? Och Utvecklas hon verkligen som andra barn?

Det här är en stark och gripande bok där Conny öppet och ärligt låter mig som läsare få komma in i familjens innersta hjärta och ta del av tankar, känslor och oro som de upplever kring sin dotter och deras roll som förälder. Att få ett barn som inte är som "alla andra", Hur bemöter och hanterar jag det som förälder? Inte bara hur ska jag hantera mina känslor kring mitt egna barn, utan också hur omvärlden ser på mitt barn, hur ska jag bemöta det? Vad ska jag göra för att mitt barn ska må bra och utvecklas? Visst är det något alla föräldrar brottas med, men har man barn med funktionshinder så blir vardagen och världen lite annorlunda, men kärleken till sitt barn är precis lika stark oavsett om mitt barn är född med eller utan ett funktionshinder och det tycker jag Conny skriver så fint i sin bok - Kärleken till sin dotter och det fina band som de skapar tillsammans, det är vackert.

En mycket fin och stark berättelse om författarens dotter, som föds under dramatiska förhållanden. Det visar sig att hon är autistisk.
Det är mycket personligt skrivet, nästan poetiskt. Det är som att befinna sig i stormens öga, tillsammans med pappan - mitt i det kaos som föräldrarna upplever. Alla känslor kring det nya barnet, samtidigt som föräldrarna känner att något är "fel", men BVC och sjukvården säger bara att de ska avvakta.
Det är ärligt skrivet, både skildringen av kärleken och oron, men också hur författaren inte klarar av det. Det är en bok som drabbar läsaren och man får större förståelse för hur livet kan bli när något sådant här händer.

En bok full av känslor!
I min närhet har jag människor med olika diagnoser och funktionsvariationer, människor som är annorlunda, som inte är "normalstörda" (deras egna ord). Därför blev jag extra glad när jag fick boken.

Nästan bra på livet är en bok om Lova och hennes första år i livet. Om hennes dramatiska födelse där både hon och hennes mamma riskerade att dö. Om hennes föräldrars rädsla och osäkerhet när de märkte att hon inte är som alla andra barn.

Boken är lättläst och väldigt vacker, det blir nästan lite poetisk och varje ord känns genomtänkt, varje ord har en mening. Conny Palmkvist släpper in oss i sitt hjärta, i sitt huvud och låter oss ta del av hans förvirring och skam. Låter oss vara med när han flyr från verkligheten med hjälp av alkoholen och sitt skrivande. Men han låter oss även ta del av sina oerhört starka känslor, av sin kärleksförklaring till dottern. Och hans tacksamhet gentemot Lovas mamma, en stark kvinna som håller ihop familjen och livet.

Conny Palmkvist bjuder med mig som läsare in i sin familj och in i sitt inersta. Dottern som föds under dramatiska former, men oron tar inte slut där. För efter ett tag börjar de undra över dottern. Varför pratar hon inte med dem? Varför får de inte kontakt? Är det bara så enkelt att hon inte hör?

Med ett sparsmakat och vackert språk samt kreativt sätt att uttrycka sig, skildrar författaren vardagen med dottern och kärleken till henne. Jag får följa alla utmaningar familjen möter och jag lever mig verkligen in i det. Jag engagerar mig och blir känslosam. Att läsa utan att gråta är omöjligt, oavsett om det är glada tårar eller ledsna tårar. Romanen bjuder på ett litet provsmak av både glädjeämnen och bekymmer.

Just tack vare att författaren är så ärlig, får jag gå i hans skor och jag lär mig massor. Mitt synsätt utvecklas. Conny Palmkvists bok visar varför litteratur är viktig. För hur ska jag och andra med mig annars förstå hur det kan vara?

En så fin och gripande bok om en pappas kamp för sin dotter och hans starka kärlek. Poetiskt språk och helt omöjlig att inte bli berörd av.

Vilken fin bok detta är.

Vi följer Conny 7och hans relation med dottern Lova. Under förlossningen drabbas Lovas mamma av förlossningskomplikationer som gör att Conny blir ensam med sin dotter.

Ganska snabbt efter att familjen kommit hem börjar föräldrarna känna att något kanske inte står rätt till med Lova. Sakta men säkert känner Conny och Lovas mamma att Lova inte är som alla andra. Då uppstår en hård kamp för att få igenom rätt utredningar, insatser och i slutändan en kamo för att skapa en tillvaro som är trygg även för ett barn som Lova.

Språket är både kort, poetiskt och kärnfullt. Kärleken, smärtan och kampen verkligen känns genom sidorna. Fantastisk beskrivning av känslan av hur oerhört sårbart ett barn som Lova är i vår värld och vad det krävs för att orka stå upp för henne.

Lättläst, sorglig och givande.

Det här är en bok som känns.   En berättelse som rymmer mycket.    Conny Palmkvist beskriver otroligt vackert kärleken till dottern och hur de tillsammans möter Lovas hinder för att få livet att fungera. Men också hans tvivel om att räcka till.
Språket är vid första anblicken enkelt men varje mening  är perfekt formad. Det till synes enkla språket rymmer så mycket och blir snudd på poetiskt. Det är intimt, vackert och ärligt. En intensiv närvaro vibrerar i varje ord. Boken är rakt igenom modig och berörande.

Missa inte denna berättelse. Läs och berörs av en fars kärlek till sin dotter.

När Lova föds och Conny blir pappa blir står han den första tiden ensam med dottern på grund av att mamman drabbats av allvarliga komplikationer i samband med förlossningen. Mamman återhämtar sig och de kan åka hem och börja sitta nya liv som en familj.

Snart börjar de få känsla av att det är något som är annorlunda med Lova. De har svårt att nå fram till henne och efter utredningar det det klart att Lova har autism. Vid sidan av familjelivet arbetar Conny och kombinerar arbete med författarskap. Vardagen blir övermäktig för Conny och hans och Lovas relation försvagas. I denna bok berättar Conny på ett mycket fint sätt om att hitta tillbaks till varandra och att komma tillbaks till livet efter att ha fallit.

Boken är skriven med ett enkelt och fint språk och på ett vackert sätt om Lova, deras efterlängtade dotter. Denna bok tycker jag att alla ska läsa! I boken berättar Conny om andra människors fördomar, fördomar som bygger på okunskap. För att människor ska få förståelse och att fördomar ska försvinna behövs böcker som denna.

Conny Palmkvist har skrivit flera böcker innan men jag har inte läst något av honom innan och kände heller inte till honom. Det är roligt när det ibland dimper ner överraskningspost i brevlådan, det gör att jag får chansen att upptäcka böcker som jag kanske helt skulle ha missat annars.
Nästan bra på livet är en ömsint och vacker hyllning till en dotter. En dotter som inte är som alla andra men som är helt fantastisk på sitt sätt. Conny är öppen och ärlig och bjuder frikostigt på glimtar ur familjens liv. Jag tycker han är oerhört modig som vågar dela med sig av både med- och motgångar. Vi får följa med på resan som får sin start när Lova föds och under flera år framöver, via utredningar, förskolan, det dagliga besöket i affären och familjemys. Det är omöjligt att inte beröras av deras historia. Jag blir både rörd, glad och arg när jag läser. Arg för att familjen får ta emot så mycket fördomar och att en del tror sig ha rätten att komma med dumma kommentarer. Men rörd och glad för den starka kärleken som genomsyrar allt och över alla små framsteg vi får ta del av. Jag hoppas att den här boken når ut till många, så fler kan få ökad förståelse över att alla barn är olika och att de är exceptionella oavsett hur de är! Nästan bra på livet rekommenderas varmt!