Fallout: New Vegas
Spel från 2010 utvecklat av Obsidian Entertainment
Ett retrofuturistiskt sandlådespel med ton av Quentin Tarantino.
Fallout är ett fantastiskt spelfenomen som har dominerat hundratusentals hängivna nördars fritid sedan 1997. ”New Vegas” från 2010 är i min mening det allra bästa spelet i serien. Förmodligen är det i stor utsträckning de färgstarka miljöerna och karaktärerna bygger spelupplevelsen och känslan av att vandra runt i 1950-talets bild av den någorlunda avlägsna framtiden. Det är dock en humoristisk och extremt överdriven bild med inslag av såväl klassiska westernfilmer som av science fiction och fantasy. Som spelare är du en kurir som överlevt ett mordförsök och som nu jagar de skyldiga för att utkräva hämnd. Huvudhandlingen är dock nästan mest ett svepskäl för att bygga ett sammanhang för alla spännande sidospår att kretsa kring - allt från att jaga mordiska jättemyror till att hjälpa en sörjande säkerhetsvakt att lösa hans hustrus försvinnande. Under spelets gång utvecklar man sin karma i god eller ond riktning, vilket i sig öppnar vissa möjligheter men också leder till nya risker. På samma vis bygger man upp sitt rykte hos spelets olika och ofta motstående fraktioner - vilket gör att nya möjligheter till uppdrag dyker upp (eller att man riskerar att bli mördad av dem ...). Ett enkelt och mycket snyggt stridssystem gör alla närkamper och eldstrider till i det närmaste filmiska upplevelser.
Fallout är ett fantastiskt spelfenomen som har dominerat hundratusentals hängivna nördars fritid sedan 1997. ”New Vegas” från 2010 är i min mening det allra bästa spelet i serien. Förmodligen är det i stor utsträckning de färgstarka miljöerna och karaktärerna bygger spelupplevelsen och känslan av att vandra runt i 1950-talets bild av den någorlunda avlägsna framtiden. Det är dock en humoristisk och extremt överdriven bild med inslag av såväl klassiska westernfilmer som av science fiction och fantasy. Som spelare är du en kurir som överlevt ett mordförsök och som nu jagar de skyldiga för att utkräva hämnd. Huvudhandlingen är dock nästan mest ett svepskäl för att bygga ett sammanhang för alla spännande sidospår att kretsa kring - allt från att jaga mordiska jättemyror till att hjälpa en sörjande säkerhetsvakt att lösa hans hustrus försvinnande. Under spelets gång utvecklar man sin karma i god eller ond riktning, vilket i sig öppnar vissa möjligheter men också leder till nya risker. På samma vis bygger man upp sitt rykte hos spelets olika och ofta motstående fraktioner - vilket gör att nya möjligheter till uppdrag dyker upp (eller att man riskerar att bli mördad av dem ...). Ett enkelt och mycket snyggt stridssystem gör alla närkamper och eldstrider till i det närmaste filmiska upplevelser.