Obehaget om kvällarna
The Discomfort of Evening
Bok av Marieke Rijneveld
"Här är debuten som lär bli nästa stora snackis." Vi Läser 1/21
Marieke Lucas Rijnevelds debutroman Obehaget om kvällarna som publicerades när författaren endast var 28 år gammal tilldelades 2020 ett av världens mest prestigefyllda priser för översatt skönlitteratur, Booker International Prize.
Efter att den äldsta sonen gått genom isen under en skridskotur blir inget sig likt i den lant brukar familj som den här romanen utspelas i. Föräldrarna hanterar sin sorg genom att vända sig till sintro, och deras dotter Jas som är romanens berättare dras med i sina föräldrars grubblerier kring synd, skuld och det straff Gud tilldelat dem.
Jas har ett alldeles eget sätt att se på världen, och när hennes tankar lämnas oventilerade blir de mörka och oroande. För henne tycks det som hänt bero på att hon en gång bad till Gud att ta brodern istället för hennes kanin, när hon förstod att kaninens öde var att hamna på julbordet. Och för varje dag som går blir hennes före ställningar om männi skor, djur och Gud alltmer absurda.
Marieke Lucas Rijneveld, själv uppväxt i en lantbrukarfamilj, har hyllats för sin förmåga att förmedla barnets klarsynta perspektiv på vuxenvärlden. Det poetiska anslaget och de ständigt överraskande bilderna gör den här mörka historien till en roman som är omöjlig att släppa.
"En av de bästa debut romaner jag någonsin läst. Chockerande bra En blivande klassiker." Max Porter, författare till Sorgen bär fjäderdräkt och Lanny
"Det skulle förvåna mig storligen om Marieke Lucas Rijneveld inte blir en av sin generations mest avgörande författare." Martina Montelius, Expressen
"Marieke Lucas Rijnevelds roman är ett verk av en formidabel ung prosakonstnär, en mäktig och omskakande debut." Lennart Bromander i Aftonbladet
"Jag vet faktiskt inte när jag läste något som påverkade mig lika starkt som den här romanen." Mattias Hagberg i Göteborgs-Posten
"Boken för tankarna till Tomas Bannerheds Korparna och Karin Smirnoffs Jana Kippo-trilogi med sin tungt realistiska skildring av att växa upp i en lantbruksfamilj. Blicken är barnets, glasklart genomskådande men ändå utan att begripa. Det är en smärtsam historia om sorg och uppväxt, berättad med ett rikt och ljust språk." Opulens
"Ett magiskt trolleritrick och litterärt underverk." Tommy Sundin, Västerbottens-Kuriren
Månadens bok i Tidningen Vi i januari 2021:
"Hur kommer det sig då att denna förfärligt dystra historia kan skimra på ett stundtals helt magiskt sätt? Jo, för att Marieke Lucas Rijneveld har ett storögt och naivistiskt sätt att låta oss se med barnets ögon. Hennes berättelse väjer vare sig för poetisk storslagenhet eller morbid humor. Obehaget om kvällarna talar med en alldeles egen röst. Och precis som i det holländska 1600-talsmåleriet är den strimma av ljus som träder fram i mörkret av en mycket säregen karaktär." Annina Rabe (Omdöme: JA)
Det är tur att jag inte har läst den här boken ute bland folk. Ett plågat och förvridet ansiktsuttryck har mer varit regel än undantag under läsningen. Jag kanske är extra känslig, men jäklar vad fysiskt ont och obehagligt det har känts i kroppen stundtals.
För det här är verkligen en kroppslig roman. Odörer och kroppsvätskor förklaras i detalj. Intorkat piss, diarré och kräks dyker upp lite här och var. Mycket fokus kretsar kring tioåriga Jas oro över att inte kunna bajsa och hur familjen och i synnerhet fadern bidrar till oron snarare än mildrar den. Huruvida hans metoder eller uppsåt att "hjälpa" henne är av godo är svårt att avgöra. Känslan av att det vilar en destruktivitet över familjen genomsyrar hela romanen.
Obearbetade trauman och reaktioner på dessa känns som bokens tema. Hur föräldrar känslomässigt distanserar sig och hur barn får hantera sin ängslan på egen hand. Det finns även en del incestuösa tendenser mellan syskonen, något som påminner lite om Ian McEwans "Cementträdgården", även den en roman där frånvarande föräldrar skapar märkliga beteenden hos barnen.
Hela tiden finns det där subtila våldet och lurar under ytan. Känslan av att något inte riktigt stämmer, både syskonen emellan och mellan barnen och föräldrarna. Pappan som köper mögligt bröd för ett billigt pris där man är tvungen att skrapa bort de blåvita fläckarna för att kunna äta. Hotet från gud som ständigt finns närvarande och som fungerar både som skambeläggning och bestraffning.
"Obehaget om kvällarna" är ett suggestivt drama där en ung människa lämnas mer eller mindre ensam att hantera sina tankar. Frågan är vad det gör med ett barn.
Ibland är böcker väldigt jobbiga att läsa samtidigt som de är bra. Det här är en sådan bok.
För det här är verkligen en kroppslig roman. Odörer och kroppsvätskor förklaras i detalj. Intorkat piss, diarré och kräks dyker upp lite här och var. Mycket fokus kretsar kring tioåriga Jas oro över att inte kunna bajsa och hur familjen och i synnerhet fadern bidrar till oron snarare än mildrar den. Huruvida hans metoder eller uppsåt att "hjälpa" henne är av godo är svårt att avgöra. Känslan av att det vilar en destruktivitet över familjen genomsyrar hela romanen.
Obearbetade trauman och reaktioner på dessa känns som bokens tema. Hur föräldrar känslomässigt distanserar sig och hur barn får hantera sin ängslan på egen hand. Det finns även en del incestuösa tendenser mellan syskonen, något som påminner lite om Ian McEwans "Cementträdgården", även den en roman där frånvarande föräldrar skapar märkliga beteenden hos barnen.
Hela tiden finns det där subtila våldet och lurar under ytan. Känslan av att något inte riktigt stämmer, både syskonen emellan och mellan barnen och föräldrarna. Pappan som köper mögligt bröd för ett billigt pris där man är tvungen att skrapa bort de blåvita fläckarna för att kunna äta. Hotet från gud som ständigt finns närvarande och som fungerar både som skambeläggning och bestraffning.
"Obehaget om kvällarna" är ett suggestivt drama där en ung människa lämnas mer eller mindre ensam att hantera sina tankar. Frågan är vad det gör med ett barn.
Ibland är böcker väldigt jobbiga att läsa samtidigt som de är bra. Det här är en sådan bok.