Berg av ljus
Bok av Linda Tregaard
En mulen oktoberdag 2016 hittas en gravid kvinna brutalt misshandlad och mördad. Hennes foster saknas. Händelsen får Majken Blad, en pensionerad polissekreterare, att minnas en händelse ett år tidigare då hon hittade en annan kvinna med liknande skador inlåst i en matkällare nära Djursholms slott. Majken tog kvinnan under sitt beskydd, men redan efter några dygn försvann kvinnan spårlöst från huset. Majken börjar ana ett samband mellan de båda fallen och när den försvunna kvinnans ring dessutom dyker upp på Bukowskis kan hon inte längre hålla sig utanför polisutredningen. Med högst okonventionella metoder påbörjar hon sin egen utredning av vad som hänt.
En bok som växer!
Det är något speciellt med denna boken. Omslaget talar till mig, blicken sugs dit och tankarna börjar snurra. Huset ser ut att dölja stora hemligheter.
Berg av ljus är en kriminalroman som smyger igång lite lugnt och fint. Det är nästan så jag upplever den som lite seg. Men jag förstår snart varför. Det tar tid att lära känna Majken Bladh. Om man nu någonsin lär känna henne, en kvinna som tycks lägga näsan i blöt mest hela tiden.
Jag upplever att Linda Tregaard har ett annorlunda sätt att skriva. Det är inte så mycket dialoger utan en stor del av intrigen i boken sker i tankeform. Det kräver lite mer koncentration av mig som läsare men när jag väl har vant mig så bara flyger sidorna förbi.
Det är lite rörigt med olika människor och olika årtal med det klarnar dock en bit in i kapitlen. Miljöbeskrivningarna är väldigt fina liksom Majkens tankar om Herman. De känslorna får mig att minnas min egna första kärlek.
Det är något speciellt med denna boken. Omslaget talar till mig, blicken sugs dit och tankarna börjar snurra. Huset ser ut att dölja stora hemligheter.
Berg av ljus är en kriminalroman som smyger igång lite lugnt och fint. Det är nästan så jag upplever den som lite seg. Men jag förstår snart varför. Det tar tid att lära känna Majken Bladh. Om man nu någonsin lär känna henne, en kvinna som tycks lägga näsan i blöt mest hela tiden.
Jag upplever att Linda Tregaard har ett annorlunda sätt att skriva. Det är inte så mycket dialoger utan en stor del av intrigen i boken sker i tankeform. Det kräver lite mer koncentration av mig som läsare men när jag väl har vant mig så bara flyger sidorna förbi.
Det är lite rörigt med olika människor och olika årtal med det klarnar dock en bit in i kapitlen. Miljöbeskrivningarna är väldigt fina liksom Majkens tankar om Herman. De känslorna får mig att minnas min egna första kärlek.