Vi röstar om vi saknar mamma

Mörk men lättläst roman!
Ibland undrar jag om det är något fel på mig, om jag är ointelligent och lite trögtänkt? Vissa böcker blir tokhyllade och alla bara älskar dem. Utom jag. Detta är en sådan bok.

Vi röstar om vi saknar mamma har blivit lovordad i pressen och på sociala medier så jag hade höga förväntningar på den. Förväntningar som dessvärre inte infriades. Jag har lite svårt att sätta fingret på vad det är som skaver men jag tror att det till största delen är att jag upplever intrigen som lite hoppig, det växlar friskt mellan semesterresa och hemmiljö.

Nina Pascoal har lyckats bra med själva texten. Den är mycket lättläst och såväl känslor som miljöer och människor beskrivs i målande ordalag. Stackars Kornelia, som slits mellan barn- och vuxenvärlden och tvingas ta alldeles för stort ansvar, är väldigt trovärdig.

Jag kastas snabbt in i denna rappa berättelse om en familj där relationerna skaver. Man får, via mellandottern Kornelia, följa med på en chartersemester som kanske inte riktigt blir den där idyllen som de hade hoppats. Jag älskade verkligen den här boken, det är trovärdiga karaktärer och man känner verkligen Sabinas trotsiga personlighet och Kornelias försök till att vara alla till lags. Det gör ont i hjärtat av att läsa den och det går inte att lägga ifrån sig, man måste få veta hur det slutar och det NU. Att det sedan utspelar sig på en charterö med sandiga stränder och uteserveringar där folk dricker vin från morgon till kväll gör en ju inte mer sugen att resa just nu...

Jag rekommenderar verkligen den här boken, speciellt till dig som uppskattar en familjeskildring i ett snabbt tempo.

En spännande debut. Stilen i boken för tankarna till Ferrantes suggestiva stil. Boken i skriven från unga tonåringen Kornelias perspektiv och vi får följa henne, två systrar och mamman på en chartersemester. Språket är rått, rakt och avskalat. Det är intressant att få ta del av någon annans, ibland tabubelagda. innersta tankar. Jag tror att många kan känna igen sig i boken. Vilket tonåring tycker inte det är skönt att få bekräftat att fler tonåringar lever i dysfunktionella familjer? Vuxna läsare kan nog känna igen sig i kampen som förälder, där man är fylld av kärlek med att saker inte alltid faller ut så väl. En vacker historia där allt inte är svart eller vitt. Komplexiteter som kan uppstå i familjer skildras fascinerande och kärleken mellan syskonen är stark.