Tio burkar surkål
Bok av Andrea Rabus
Vad händer när vi vågar ta steget?
Olivia är trettio år, äter sina middagar framför tv:n och är begravd i ärendemappar på jobbet som jurist. Hennes bristfälliga chef Lars sjunger sånger om personalens misslyckanden och veckans höjdpunkt är danspasset med instruktören Kjell-Henrik. Efter en stel mingelfest får Olivia nog och bestämmer sig för att lämna allt för drömmen om Paris.
Men pengarna räcker inte till en fransk nystart, bara till en kurs i affärstyska i Berlin. På ett ögonblick byts franska bakverk ut mot surkål, och den tänkta kvällspromenaden längs Seine blir istället en svartklubb på en sopstation. Det som till en början inleds som en besvikelse blir ett tillfälle för rannsakan och romans. Och när hon väl träffar fransmannen Eduard förändras allt...
Tio burkar surkål är en varm, humoristisk och ärlig berättelse om modet att våga förändring när livet går på tomgång.
Det finns så många delar jag uppskattar i boken, de känslomässiga beskrivningarna, miljöerna och karaktärerna (även om de irriterar mig ibland. Okej. Rätt ofta. 😅). Det vill säga - Jag uppskattar själva boken i sig.
Men jag måste tyvärr säga att jag inte tycker uppläsaren gör boken rättvisa. Ofta saknas naturliga pauser mellan meningar eller stycken, det är samma tonfall och röst till alla karaktärerna vilket gör det rörigt och stundtals svårt att veta vem som sagt vad.
Jag misstänker att jag hade upplevt boken på ett helt annat sätt om jag läst den i fysisk form.
Valet av uppläsare drar ned helhetsintrycket och betyget
Men jag måste tyvärr säga att jag inte tycker uppläsaren gör boken rättvisa. Ofta saknas naturliga pauser mellan meningar eller stycken, det är samma tonfall och röst till alla karaktärerna vilket gör det rörigt och stundtals svårt att veta vem som sagt vad.
Jag misstänker att jag hade upplevt boken på ett helt annat sätt om jag läst den i fysisk form.
Valet av uppläsare drar ned helhetsintrycket och betyget