Brinn mig en sol
Bok av Christoffer Carlsson
I februari 1986 sker det första mordet i byn Tiarp på Nyårsåsen utanför Halmstad.
För polisen Sven och hans son Vidar blir det en avgörande tid. Landet är i chock efter mordet på Olof Palme. Medan Vidar söker sin väg mot vuxenlivet, tvingas Sven in i mörkret på Nyårsåsen för att jaga Tiarpsmannen: Vem är han? Vem blir hans nästa offer? Och vem är författaren som långt senare återger historien - varför skriver han?
"Brinn mig en sol" är en kriminalroman om sanning, skuld och ansvar i en tid då Sverige förändras bortom igenkänning.
En kriminalroman i ett långsamt tempo där det är lika mycket relationsbeskrivningarna och människoporträtten som brottens uppklarande som driver handlingen framåt. Språket är vackert och emellanåt nästan poetiskt, blandat med mycket trovärdiga dialoger, och jag både fängslas och fascineras av berättelsens alla turer i jakten på Tiarpsmannen. Historia blandas med nutid på ett mycket skickligt vis och misstankarna om vem som är den skyldige svänger in i det sista. Att handlingen utspelar sig i trakter jag känner till väl gör det inte sämre, men det är definitivt inte avgörande för mitt höga betyg till den här boken.
Christoffer Carlsson skriver kriminalromaner som ingen annan. Det är så mycket mer än en deckare; människan och hennes relationer är alltid i fokus. I denna fristående uppföljare till Järtecken får vi återigen följa polisen Vidar Jörgensson. Här är han ung och väljer att gå i sin fars fotspår och också bli polis. Det är 1986 och Olof Palme har precis blivit skjuten i Stockholm. Men även i lilla Tiarp kommer döden och hälsar på. Det blir en lång jakt på den så kallade Tiarpsmannen och även om det är spännande är det också så mycket mer! Och så fantastiskt bra med ett språk som flyter över sidorna. Efter att jag läst ut boken kommer jag på mig själv med att fundera på far och son Jörgensson. LÄS!