Selma ställer till det

Treåringarna tycker: När det kommer till någon som hittar på dumheter i böckerna vi läser, blir treåringarna alltid överförtjusta i att förfäras. ”Nääää, det kommer kiss på golvet. Hon bajsar i soffan!” (lägg till händer framför munnen och en mycket överdrivet chockad min). Och här finns det gott om saker att förfäras över, samtidigt som de tycker att det är så roligt eftersom Selma är så söt och gör så många dumheter. De gillar också att de får känna sig duktiga över att veta hur man egentligen ska bete sig, och vad saker är för något. Direkt när den här kom hem till oss läste vi den, och flera gånger under samma dag.

Sexåringen tycker: Jag tror att sexåringen har kommit in i en fas där han känner att han är ”för stor” för den här typen av böcker, men samtidigt älskar att lyssna på dem och titta på bilderna. När boken kom, och jag frågade om han ville läsa, skakade han mycket bestämt på huvudet. Men, efter att ha smyglyssnat på ungefär halva, kom han tassande efter ett tag och viskade att han också ville läsa om Selma. Och sedan skrattade han högt rakt igenom hela boken.

Mamman tycker: Jag tycker också att sådant här är kul att läsa. Och framför allt högt, för det är så kul att få förfasas tillsammans med barnen och prata om vad det är som egentligen går fel. I boken om Selma finns det mängder av saker att diskutera, både när det gäller att ta hand om djur och vad man själv får göra. Ska man kissa på golvet och bajsa i soffan, eller finns det bättre platser att göra det på? Jag gillar det där med att det finns lärdomar att ta med sig, när det inte behöver kännas så direkt. Här är det ju en hund som gör dumheter, och inte andra barn. Illustrationerna är väldigt söta och passar perfekt till berättelsen.