Half lost

Half Bad: häxornas krig är en magnifik avslutning på den spännande och nyskapande trilogin om Nathan Edge, blandkoden, häxan som både är svart och vit. Förväntningarna på honom och hans förmågor är stora. Kommer det visa sig att han är precis sin far upp i dagen? Eller finns det en möjlighet för honom att ändå gå sin egen väg?

Jag älskar hela bokserien. Författaren Sally Green har mejslat fram Nathans röst som vi får följa genom berättelsen, jag känner att jag verkligen har lärt känna Nathan efter tre böcker. Bitvis så blir handlingen både mörk och våldsam. Det är många som dör och ofta på ganska obehagliga sätt. Men jag tycker att det fyller sin funktion för samtidigt med detta får man följa karaktärernas tankar kring ont och gott. Kan någon som betraktas vara god göra onda handlingar och fortfarande vara god? Hur förändrar krig en människa? Och om alla förväntar sig att du ska vara på ett särskilt sätt (arvsynd utifrån tanken att man blir som de föräldrar man har) kan du då vara på något annat sätt? Och kan krig vara rättfärdigt? Både ond och god behöver ju döda varandra, och vem har egentligen bestämt vilken av de båda sidorna som har rätt eller inte?

Jag tycker att serien är mycket bra! Den liknar ingenting jag tidigare läst i fantasy-väg vilket känns uppfriskande. Man både sympatiserar med Nathan, och under perioder så tappar man helt sympatierna för honom. Slutet är bitterljuvt, men oerhört passande! Har du inte läst ännu, så grattis, du har tre mycket bra böcker framför dig och nästan allra bäst är den sista delen, Häxornas krig.