Sleeping Beauties
Sleeping Beauties
Bok av Stephen King och Owen King
Alla kvinnor i världen faller plötsligt en natt i en konstig dröm. Samtidigt som tidszonerna släcks sprider sig pandemin. Sömnen tar kvinnorna till en annan plats, men vågar man väcka dem? Följ sheriff Lila Norcross som försöker hålla sig vaken på jakt efter botemedel i en strid på liv och död.
En Stephen King deckare skriven tillsammans med sonen. Kvinnor somnar runt om i världen och vaknar inte upp, de blir liggande inspunna i nät och om du tar bort nätet blir de dödligt farliga och aggressiva. Männen i den lilla amerikanska småstaden tycker och agerar olika.
Detta är en bok med många inblandade, det är mycket att hålla reda på och jag upplever den väldigt seg. Storyn är bra men den är mycket långdragen
Detta är en bok med många inblandade, det är mycket att hålla reda på och jag upplever den väldigt seg. Storyn är bra men den är mycket långdragen
Namnet Stephen King är knappast okänt för någon i bokvärlden. Därmed inte sagt att man gillar hans böcker; som vanligt handlar det om tycke och smak, men är man förtjust i spännande berättelser är det här definitivt rätt genre. King har varit verksam som författare sedan 1970-talet och är bosatt i delstaten Maine i USA. Handlingen i hans romaner utspelas allt som oftast i hans hemtrakter, dock ofta med fiktiva ortsnamn. De allra flesta böckerna har han skrivit på egen hand, men i ett av hans senaste verk - Törnrosor - har han samarbetat med sin son Owen King. Som ett fan av Stephen King är det här samarbetet förstås spännande - kommer berättelsen fortfarande vara lika intressant som när pappa King själv sköter skrivandet? Det ska jag redogöra för nedan.
Törnrosor handlar, som vanligt i Kings romaner, om en nordamerikansk småstad där märkliga saker plötsligt börjar ske. Kvinnor över hela världen har börjat förändras när de sover, som en form av epidemi. Det här är först något som invånarna i staden får ta del av på nyheterna där det rapporteras från andra länder, men snart har fenomenet spridit sig även lokalt. Förändringen består av att kvinnorna under sömnen kläs in i ett kokong-liknande material, det vill säga precis som en fjäril. Några av männen försöker väcka kvinnorna, men möts då av våldsam aggression som i många fall får katastrofala följder. Samtidigt med händelserna dyker det upp en mystisk kvinna i trakten, som verkar bära på onaturliga krafter.
För att börja med bokens positiva aspekter så är den mycket välskriven. Det märks inte att den är skriven av två olika författare; med andra ord går det inte att se någon direkt stilistisk skillnad mellan olika partier i berättelsen. Intressant är också att mycket av bokens handling kretsar kring ett kvinnofängelse, vilket är uppfriskande.
Jaha, men är då Törnrosor i klass med Stephen Kings bästa verk? Nej, dessvärre inte. Många av hans romaner bör man förvisso ha tålamod med, som exempelvis den lysande vampyrromanen Salem's Lot, eftersom det läggs ett stort antal sidor på att beskriva karaktärerna i boken. Här blir det dock alldeles för segt i längden och berättelsen har inte samma intensitet som i andra av Kings verk. Möjligen använder han alldeles för många olika karaktärer. Till slut orkar man inte längre bry sig vem som är vem, utan det blir helt enkelt för rörigt. Som fantast av Stephen King ville jag gilla den här boken, så därför fortsatte jag läsa ändå. Det var dock inte helt lätt att ta sig igenom hela den här mastiga berättelsen, som absolut kunde ha kortats ned betydligt.
Smaken är som bekant olika, men det är svårt att rekommendera den här boken till någon särskild. Det finns så mycket annat som är skrivet av Stephen King att rekommendera, exempelvis Under the Dome som påminner om handlingen i den här boken men som lyckas bättre överlag. Möjligen kan Törnrosor ändå vara intressant läsning för äkta fans som av principskäl läser allt King producerar. Trots allt är de ganska många.
Törnrosor handlar, som vanligt i Kings romaner, om en nordamerikansk småstad där märkliga saker plötsligt börjar ske. Kvinnor över hela världen har börjat förändras när de sover, som en form av epidemi. Det här är först något som invånarna i staden får ta del av på nyheterna där det rapporteras från andra länder, men snart har fenomenet spridit sig även lokalt. Förändringen består av att kvinnorna under sömnen kläs in i ett kokong-liknande material, det vill säga precis som en fjäril. Några av männen försöker väcka kvinnorna, men möts då av våldsam aggression som i många fall får katastrofala följder. Samtidigt med händelserna dyker det upp en mystisk kvinna i trakten, som verkar bära på onaturliga krafter.
För att börja med bokens positiva aspekter så är den mycket välskriven. Det märks inte att den är skriven av två olika författare; med andra ord går det inte att se någon direkt stilistisk skillnad mellan olika partier i berättelsen. Intressant är också att mycket av bokens handling kretsar kring ett kvinnofängelse, vilket är uppfriskande.
Jaha, men är då Törnrosor i klass med Stephen Kings bästa verk? Nej, dessvärre inte. Många av hans romaner bör man förvisso ha tålamod med, som exempelvis den lysande vampyrromanen Salem's Lot, eftersom det läggs ett stort antal sidor på att beskriva karaktärerna i boken. Här blir det dock alldeles för segt i längden och berättelsen har inte samma intensitet som i andra av Kings verk. Möjligen använder han alldeles för många olika karaktärer. Till slut orkar man inte längre bry sig vem som är vem, utan det blir helt enkelt för rörigt. Som fantast av Stephen King ville jag gilla den här boken, så därför fortsatte jag läsa ändå. Det var dock inte helt lätt att ta sig igenom hela den här mastiga berättelsen, som absolut kunde ha kortats ned betydligt.
Smaken är som bekant olika, men det är svårt att rekommendera den här boken till någon särskild. Det finns så mycket annat som är skrivet av Stephen King att rekommendera, exempelvis Under the Dome som påminner om handlingen i den här boken men som lyckas bättre överlag. Möjligen kan Törnrosor ändå vara intressant läsning för äkta fans som av principskäl läser allt King producerar. Trots allt är de ganska många.