Lappin og Lapinova
Lappin and Lapinova
Bok av Virginia Woolf
En liten berättelse om eskapism och att växa ifrån varandra. Ganska lustig och sorglig på samma gång.
Jag tyckte att Virginia Woolfs novell "Lappin och Lapinova" var småkul och intressant, men dessvärre fastnade jag inte för den. Jag kom aldrig karaktärerna tillräckligt nära, vilket är en svår balansgång för den som skriver noveller. Kanske hade den behövt vara längre? Fast mest troligt är att den här novellen inte passade just mig.
Jag tyckte att det var en intressant tanke, det här med att man behöver ta till rollspel för att orka stå ut med varandra och omgivningen. Nu var det såklart en annan tid och andra förutsättningar i novellen än vad vi har idag. Men om man tar det till nutid - är det verkligen värt att vara kvar i ett sådant förhållande? Jag kan inte föreställa mig att någon skulle göra så idag, men vad vet jag. Jag är ju väl medveten om att det finns situationer då den ena i förhållandet inte kan eller vågar lämna förhållandet - oavsett hur illa det än är.
Jag tyckte att det var en intressant tanke, det här med att man behöver ta till rollspel för att orka stå ut med varandra och omgivningen. Nu var det såklart en annan tid och andra förutsättningar i novellen än vad vi har idag. Men om man tar det till nutid - är det verkligen värt att vara kvar i ett sådant förhållande? Jag kan inte föreställa mig att någon skulle göra så idag, men vad vet jag. Jag är ju väl medveten om att det finns situationer då den ena i förhållandet inte kan eller vågar lämna förhållandet - oavsett hur illa det än är.